Nada

Kursanalys för Programmeringsteknik för I1 och B1, Läsåret 2002-2003

Författare: Erik Fransén, Nada

^ Upp till kurssidan VT03.

Nedan följer en kursanalys av kursen Programmeringsteknik för I1 och B1. I texten refereras till en enkät gjord med ACE i WWW.

Kursdata

Kurs2D1310 Programmeringsteknik för I och B (4p)
Examination Lab1 G/U (1p), Lab2 G/U (1p), Lab3 3/4/5/6 (2p)
Kursen genomförd Period 3-4 2003
Föreläsningar 26 h (+6) (13 st +3 "repetition")
Övningar 16 h (8 st)
Lab (schemalagt) 36 h
Kurslitteratur Franzen, "Java från grunden" eller Lewis and Loftus "Java Software Solutions", upplaga 2
Antal studenter 144
Antal övningsgrupper 5
Klara med LAB1 030610 83%
Klara med LAB2 030610 83%
Klara med LAB3 030610 64%
Prestationsgrad 030610 73%
Examinationsgrad 030610 64%
Kursansvarig Erik Fransén
Övningsassistenter Christopher Johansson, Lotta Eriksson, Thomas Sundberg, Joakim Abeleen, Erik Fransén

Sammanfattning

Årets studenter utgjordes av I1 och B1.
Många studenter har uppskattat att få lära sig ett modernt programmspråk. Trots att 78% av eleverna hade ingen eller liten erfarenhet av programmering upplevde de kursen som "medelsvår" eller lättare.
Resultaten på labbar (moment LAB1) är något sämre jämfört med förra året (85%). För provet (moment LAB2) är resultatet för årets studenter ungefär samma (84%). Vad gäller J-uppgiften (moment LAB3) är resultatet för årets studenter sämre (67%). Därigenom blir resultaten sämre jämfört med förra året för prestationsgrad 73% (77%) och examinationsgrad 64% (67%).

Mål

Enligt studiehandboken är kursens mål att ge för att studenterna ska Kursen är uppbyggd kring ett antal programmeringsuppgifter. De sex mindre laborationerna i kursens första period genomförs i grupper om två studenter och tränar olika grundläggande programmeringsmoment. Den laboration som ligger i kursens andra period - J-uppgiften - utförs individuellt och låter studenten lösa ett större problem från grunden. Avsikten är dels att befästa språkkunskaperna men också att öva planeringsarbete, programkonstruktion och problemlösning. Provet ligger mitt i kursen och kan ses som ett diagnostiskt prov. Efter provet ges tre repeterande föreläsningar för att ge de studenter som missade provet en chans att komplettera sina kunskaper.

Kursen ger den intresserade en gedigen grund att stå på inför vidare programmeringsstudier, antingen i rent datalogiska kurser eller inom områden där programmering och datateknik tillämpas.

Förändringar inför denna kursomgång

Undervisning

76% Tycker att föreläsningarna var mycket bra/bra/acceptabelt. Hela 49%, tycker att föreläsningarna är mycket bra/bra. Vissa tycker att tempot var för högt, andra att det var för lågt. Detta återspeglar troligtvis den allt större spridningen i förkunskaper, 40% hade aldrig programmerat och 22% hade programmerat ganska mycket/mycket.

Närvaron vid salsövningarna har varit relativt hög och assistenterna får bra betyg (64% mycket bra/bra). Nivågrupperingen fungerade bra, 77% tycker det fungerade mycket bra/bra.

Labbhandledarna fick mycket bra omdöme, 91% mycket bra/bra.

Kursens hemsida fick bra omdöme, 67% anger mycket bra/bra.

Kurslitteratur

Kurslitteraturen består av kursbunt (inklusive kompendiet Javaintroduktion), föreläsningsanteckningar och boken "Java från grunden" alternativt "Java Software Solutions". Av de 60% som använde häftet Javaintroduktion tycker 83% bra/ganska bra. Många tycker att den svenska boken är dålig (28% mindre bra/dålig). De som valde den engelska boken är överlag nöjda. Några tycker att kursbok inte behövs.

Studenternas arbetsbelastning

Vi frågar studenterna hur mycket tid de lägger ner på labbar och J-uppgifter. Av deras svar att döma lägger de flesta inte ner mer tid än som är rimligt för en 4-poängskurs.

Provet

Resultatet var mycket bra, 83%, men något sämre än förra året. Bara 25% tycker att provet speglar kursinnehållet mycket bra/bra. Den vanligaste invändningen är att frågorna inte speglade kursinnehållet eller motsvarade de diagnostiska proven, samt att reglerna kring rättningen var oklara.

Förkunskaper

Trots att 78% av eleverna hade ingen eller liten erfarenhet av programmering upplevde de kursen som "medelsvår" eller lättare.

Verkligt kursinnehåll

Vi har i stort sett hållit oss till detaljschemat för kursen.

Reflexion över årets kurs

Det sämre resultatet på sista momentet, LAB3 jämfört med samma resultatet på LAB1 och LAB2 jämfört med förra året är förvånande. Redan under period 4 märktes att engagemanget var lägre än normalt. Av de som blev klara med kursen svarade dessutom ovanligt få på kursanalysen, bara 60%. En möjlig förklaring till det sämre resultatet är att studenterna senarelaggt redovisningen eftersom det i år inte innebär någon förlust av bonus. Vi hade heller inte krav på en prototyp i mitten av period 4 vilket kan ha minskat arbetet under perioden och lett till beslut att göra arbetet senare. Kansliet för I menar att årets kurs rent allmännt visat ovanligt lite engagemang så det är möjligt att även detta påverkat kursens resultat.

Planerade förändringar och funderingar

Bilaga: Enkätsvar

Bilaga: Kursbeskrivning

^ Upp till kurssidan VT03.


Sidansvarig: <erikf@nada.kth.se>
Senast ändrad 11 juni 2002
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>