KTH 2D1310 Programmeringsteknik, 2002/2003
Särskild information för B1 och I1
Nada
Senaste nytt
Referenser
FAQ
Hjälp
Viktiga datum
Detaljschema
Schema
Laborationer
J-del
Betyg
Allmänna kurssidan
Förkunskaper
Kurslitteratur
Studiedisposition
Hederskodex
Lärare
Synpunkter på kursen
Datorsalar
(info till handledare)

Senaste nytt


Referenser


Hjälp och handledning

Hjälp finns att få (i prioritetsordning):
  1. Från "Vanliga frågor".
  2. Från länkar i detaljschemat.
  3. Från kurslitteraturen.
  4. Från referenserna på webben. Till exempel finns det ett interaktivt minnesritarexempel. Tyvärr fungerar den inte med alla kombinationer av Unix-Netscape. På PC och Mac är det inga problem.
  5. Genom diskussion med labbkamraten.
  6. Under laborationerna.
  7. Via datorbrev till en lärare. Många lärare tar hand om mer än en kurs. Var vänlig och börja alla datorbrev med ämnesraden (subject) "prgib03: ..." när du kontaktar en lärare i kursen.
  8. Under läsveckor av allmän handledare i Nadas datorsalar (Osquars Backe 2, plan 4) vardagar klockan 11-13, 17-20. Rummet finns mellan sal gul och grön (knacka och fråga efter allmänhandledare). Deras schema finns på webben.
  9. Under redovisningstillfällena.

För datorrelaterade fel (inloggningsproblem, epost, trasiga datorer etc), se "Datorsalar".


Viktiga datum

2003-01-14Kursstart
2003-01-23Bonus för Lab 1 och 2 för B
2003-01-24Bonus för Lab 1 och 2 för I
2003-01-30Bonus för Lab 3 för B
2003-01-31Bonus för Lab 3 för I
2003-02-13Bonus för Lab 4 och 5 för B
2003-02-14Bonus för Lab 4 och 5 för I
2003-02-17Val av J-Uppgift
2003-02-21Spec inlämnad senast 17:00
2003-02-24Spec utlämning
2003-02-27Slutprov för B
2003-02-28Slutprov för I
2003-05-16Sista dagen för att redovisa J-Uppgiften

Preliminärt detaljschema

Detaljschemat beskriver vad som gås igenom på föreläsningar, övningar och datorövningar.

Detaljschemat är preliminärt och moment kan stuvas om.

F = Föreläsning.
Ö = Salsövning.
L = Datorlaboration.
Vecka Aktivitet
3
  • F1: Kursinfo, inledande Java.
  • (Franzén: inledning, 1-4, (36.1) / Holm: förord, 1.1, 1.7-1.8, 3.2 / Flanagan: 1-2)
  • Ö1: Variabler (primitiva datatyper), String, inläsning och utskrift.
  • uppgifter i Franzén: 1.6 3.1 3.2 3.6
  • (Franzén: inledning, 1-4, 7, 38.1-38.3 / Holm: förord, 1.1, 1.7-1.8, 3.2, 4-5, 7.8 / Flanagan: 1-2)
  • F2: Binära tal, primitiva datatyper, tilldelning, operatorer.
  • (Franzén: 3-5, 7-11, 38.1, 38.2 / Holm: 1, 3.2, 5-6, 7.8 / Flanagan: 1-2)
  • L: Laboration 1: Introduktion till datormiljön.
  • Laborationsfiler:
4
  • F3: Styrstrukturer, villkor, slingor, programmeringsstrategi, prototyp.
  • (Franzén: 10-12, (13), 15-17, 38.1, 38.2 / Holm: 6-7, 10/ Flanagan: 2)
  • Ö2: Styrstrukturer
  • uppgifter i Franzén: 4.1 4.7 8.1 10.1 15.3
  • (Franzén: 8-12, (13), 15-16 (17) / Holm: 6.1-6.4, 6.6-6.7, 6.9, 7 / Flanagan: 1, 2)
  • F4: Att skriva och anropa metoder, typkonvertering (type casting), felhantering.
  • (Franzén: 5, 9, 14 / Holm: 3, 6 / Flanagan: 2)
  • L: Laboration 2: Experiment med Java (sista dagen för bonus lab 1 och 2).
  • Laborationsfiler:
5
  • F5: Objekt, klasser, konstruktorer.
  • (Franzén: 19-27, 30 / Holm: 2-3, 6.8 / Flanagan: 2-3)
  • Ö3: Metoder
  • uppgifter i Franzén: 14.1 20.2(bara minnesbild) 21.1 21.2 23.1
  • (Franzén: 14 / Holm: 2.3, 3 / Flanagan: 2)
  • F6: Referenser, instanser/objekt.
  • (Franzén: 19-23, 30 / Holm: 2-3, 6.8 / Flanagan: 2-3)
  • L: Laboration 3: Klasser, variabler och metoder (sista dagen för bonus lab 3).
  • Laborationsfiler:
6
  • F7: Vektorer och matriser (array), klassen Vector
  • (Franzén: 6, 28 / Holm: 8.2-8.5, D.6 / Flanagan: 2, 4)
  • Ö4: Klasser, instansiering och minne.
  • (Franzén: 1.2-1.6, 19-26 / Holm: 2-3 / Flanagan: 2)
  • F8: Klasser (fortsättning), static, this.
  • (Franzén: 19-27, 33.2 / Holm: 2-3 / Flanagan: 2-3)
  • L: Laboration 4: Från specifikation till prototyp av en mini-J-uppgift.
7
  • F9:public och private, filhantering. (Franzén: 25, 40/ Holm: 3.3, 3.7, 6.8 Flanagan: 2-3)
  • Ö5: Vektorer
  • (Franzén: 6, 28 / Holm: 8.2-8.5, D.6 / Flanagan: 2, 4)
  • F10: Programmeringsstrategi och prototypprogrammering
  • L: Laboration 5: Komplett mini-J-uppgift (sista dagen för bonus lab 4 och 5).
8
  • F11: J-uppgiften
  • Ö6: Specifikationsskrivning och minnesbilder.
  • (Holm: 2.5)
  • F12: Minnesbilder
  • L: Laboration 6: Grafikanpassning av mini-J-uppgift
9
  • F13: Repetition
  • Ö7: Utlämning av specifikationer, repetition.
  • L: Slutprov.
  • F14: Grafik, arv, Applet, HTML.
  • (Franzén: 31-33, (35) / Holm: 9, 16-18 / Flanagan: 6, 8)
  • Ö8: Grafik
  • (Franzén: 31-33, (35) / Holm: 16-18 / Flanagan: 6, 8)


Laborationer

Kursens första moment, LAB1, består av laborationer som görs i grupper om max två personer.

Den första laborationen är en introduktion till det operativsystem och det redigeringsprogram som används i kursen. Efter första laborationen förväntas du klara dig själv i datorsalarna.

Därutöver rekommenderas du att göra frivilliga prov för att kontrollera dina kunskaper. Godkända resultat på dessa prov medför att slutprovet blir mindre omfattande.

Du kan få hjälp med labbarna utanför schemalagt labbpass från Nadas allmänhandledning. Deras schema finns på webben.

Kursens andra moment, LAB2, består av ett individiellt slutprov på grunderna i programmering.


J-del

Kursens tredje moment, LAB3, är en större, individuell programmeringsuppgift i Java; en "J-uppgift". J-delen redovisas i tre steg under kursens andra period. Uppgifterna är tänkta att vara något så när svåra och tidskrävande, räkna med ca 80 timmar.
Specifikation
Innan programmet skrivs ska en datorskriven specifikation göras. Syftet med specifikationen är att du ska tänka igenom problemet innan du försöker lösa det. Specifikationen ska vara skriven i en .java-fil, vara kompilerbar och redovisas vid en laboration. En handledare kommer att kommentera den och ge den betyget godkänd/underkänd. Blir du underkänd på specifikationen måste du dokumentera ditt färdiga program med javadoc.
Granskning
Innan det färdiga programmet kan redovisas för en handledare ska det testas (granskas) av en student. Studenten får du välja själv, men för din egen skull bör det vara någon ovän, eller kritisk person. Vid testen ska teststudenten kritiskt granska ditt program, testköra det och föra ett besiktningsprotokoll (pdf, ps). Denna granskning är ett obligatoriskt moment. Varje kursdeltagare måste granska en uppgift. Alla uppgifter som ska redovisas för handledare måste granskas först. Om du inte hittar något program att granska så måste du istället dokumentera ditt program med javadoc. Syftet med granskningen är att du genom att kritiskt granska en annans program ska få en ökad förståelse för hur man ska (och inte ska) programmera. Erfarenhetsmässigt ökar samtidigt chansen att bli godkänd vid redovisningen med minst 50%.
Tips! Välj granskare först när du är klar att redovisa, och välj då någon som också är klar med sitt program, så att ni kan granska varandra.
Slutredovisning
Du väljer (normalt via webben) en tid för slutredovisning. Specifikationen, besiktningsprotokollet och granskaren ska medföras till slutredovisningen. Granskare som inte medföljer till slutredovisningen har ingen chans att försvara sin granskning och riskerar därmed att bli underkända om handledaren finner granskningen undermålig.

Det finns en lista på J-uppgifterna med länkar till lydelserna för att du ska kunna skumma och bestämma dig för en uppgift. På bokningslistan kan du välja en uppgift.

J-uppgifterna är av olika omfång vilket kräver olika mycket tid, men tidsåtgången är framförallt beroende av dina kunskaper när du börjar med J-uppgiften.

Som ett komplement till de "inbyggda" finesserna i Java så finns ytterligare Javafiler för J-uppgiften. Utnyttja gärna dessa, men tänk på att i enlighet med hederskodexen ALLTID ange varifrån koden kommer när det inte är din egen.

Efter kursens slut kan J-delen endast redovisas i omtentaperioder. Eftersom datorsystemen byts eller uppgraderas årligen så bör du vara medveten om att tiden du har på dig att redovisa din J-del är begränsad. Väntar du mer än ett år från kursstart med att redovisa kan lydelsen till din J-uppgift behöva bytas ut. Du måste då ta kontakt med kursledaren. Vi reserverar oss för att byten av datorsystem kan medföra att vissa eller samtliga J-uppgifter inte går att utföra i framtiden. Du kan alltså bara vara säker på att det går att redovisa din J-del fram till nästa kursstart.

Krav på J-uppgiftslösningen

Utöver kraven på funktionalitet som finns i uppgiftslydelsen gäller detta alltid:

Programmet ska vara användarvänligt och presentera sig vid programstart. Tydliga instruktioner ska ges på skärmen. Det ska vara lätt att förstå vad programmet skriver ut. Det är tillåtet att anta att indatafiler är felfria om inte annat anges i uppgiftslydelsen. Ingen felkoll behöver göras för att upptäcka om indatafiler verkligen existerar.

Programmet ska vara kommenterat upptill med författare, datum och ev revisionsdatum. Överkommentera inte programmet i övrigt. Tänk på att det är kvalitet och inte kvantitet på kommentarer som räknas.

Programmet ska vara vettigt uppdelat i klasser och metoder, och metoder ska inte vara alltför långa (max en skärmsida). Det ska vara lätt att i efterhand gå in och förstå och ändra i programmet. Robust, flexibelt och lättläst är nyckelord.

Varje klass, instansvariabel och metod ska vara försedd med kommentarer. Ange vad klassen och variabeln representerar och vad metoden gör. För metoder bör man också ange vad indata (parametrar) och utdata (retur-värde) betyder. Det ska räcka att läsa kommentar och metodhuvud för att förstå hur en metod ska användas.

Namn på klasser, variabler och metoder ska vara vettiga. Alla deklarerade namn ska vara på samma språk, liksom alla kommentarer (engelska namn och svenska kommentarer är OK). Koden skall vara snyggt formaterad.

Nästan identiska kodstycken ska inte upprepas. Gör i stället generella klasser och metoder. Inför inte i onödan begränsningar. Inför konstanter för sådant som man kan tänkas vilja ändra framöver (om man skulle vilja arbeta vidare med din lösning) och för tal som inte ska ändras och går att beskriva med namn.


Betyg

För att bli godkänd på kursen måste man klara av de tre momenten LAB1 (inledande arbete med labbar, PBL-uppgifter eller instuderingsfrågor beroende på kursomgång), LAB2 (prov på grunderna) och LAB3 (J-delen). Kursen ger fyra högskolepoäng uppdelat på följande sätt (moment):
1p LAB1 Labbarna, instuderingsfrågorna eller PBL-uppgift gjord. Detta tillgodoräknas om slutprovet klaras eller om labbarna 1-5 redovisas (grafiklabben 6 är frivillig), minst 60% av instuderingsfrågorna redovisas respektive PBL-uppgiften redovisas.

1p LAB2 Slutprovet godkänt.

2p LAB3 J-uppgiften godkänd.

Gradering av betyget på kursen avgörs helt av J-uppgiften enligt följande:
3 = Godkänd J-redovisning med en riktig minnesbild.

4 = Kraven för 3 + ett "perfekt" program, dvs inga anmärkningar i protokollet (väl uppdelat, ingen kodupprepning, vettigt dokumenterat, dock utan krav på javadoc mm).

5 = Kraven för 4 + en extrauppgift med grafik eller avancerad algoritm.

6 = Kraven för 5 + en egen vettig extrauppgift (som godtagits av kursledaren). P g a KTHs centrala administrations sätt att hantera betygsrapporteringen rapporteras betyget sex separat efter terminsslutet.

Vill du i efterhand höja betyget finns det regler att följa, se regler för plussning på programmeringsteknikkursen.


Förkunskaper

Kursen förutsätter att man känner till begrepp som operativsystem, filer och redigeringsprogram. Den som inte gör det uppmanas att ägna extra mycket tid åt kursen i början. Vissa föreläsningar anordnas speciellt som stöd för den som behöver det.

Kurslitteratur

Kurslitteraturen ska läsas på egen hand parallellt med kursen. Föreläsningar, övningar och laborationer täcker endast en del av kursmaterialet. Kurslitteraturen består av: Överblivna papper som delas ut under kursens gång finns också att hämta i bokhyllan utanför studentexpeditionen. Efter kursens slut kastas i allmänhet alla överblivna papper som hör till kursen.

Studiedisposition

Här följer ett förslag till disposition av tiden. Kursen är på 4 poäng vilket motsvarar 4*40 = 160 timmar. 42 timmar används till föreläsningar och övningar samt 3 timmar till tentamen. Återstår 115 timmar för självstudier och redovisningar fördelade på:

Hederskodex

På Nada används en gemensam hederskodex för alla Nadakurser. Du är själv ansvarig att läsa igenom och följa den.

Lärare

Kursledare är Erik Fransén.
Datorpost: erikf@nada.kth.se
Telefon: 08-790 69 02
Enklaste sättet att komma i kontakt med kursledaren är att skicka datorbrev, näst enklast är att lägga en lapp i postfacket på Nada, Osquars Backe 2, 4 tr eller skicka ett vanligt brev till Nada, KTH, 100 44 Stockholm. Vill man träffa kursledaren personligen går det bra på mottagningstiden (se kursledarens hemsida för aktuella tider).

Övningsgrupperna leds av följande personer:

Grupp Övningsledare Datorpostadress  
1 Erik Fransen erikf @ nada.kth.se Filer från övningarna
2 Christopher Johansson cjo @ nada.kth.se Filer från övningarna
3 Joakim Abeleen i99_anm@lector.kth.se Filer från övningarna
4 Lotta Eriksson lottae@nada.kth.se Filer från övningarna
5 Thomas Sundberg tsu@nada.kth.se Filer från övningarna

Lab assistenter är följande personer:

Linje Assistent Datorpostadress  
B Clyde d95-cro@nada.kth.se
B Mattias grevling@home.se
I Christopher cjo @ nada.kth.se
I Lotta lottae@nada.kth.se
I Jocke i99_anm@lector.kth.se
I Thomas tsu@nada.kth.se
I Alex akozlov@nada.kth.se
I Niklas d99-nma@nada.kth.se
I Clyde d95-cro@nada.kth.se

Synpunkter på kursen

Synpunkter på kursen vill vi väldigt gärna ha. Synpunkter kan lämnas direkt till någon lärare i samband med lektioner, via datorpost eller vanlig post. Vid kursens slut kommer en datoriserad enkätundersökning genomföras. Denna enkät är anonym och väldigt viktig för kursen såväl som för lärarna.

Kom under kursens gång ihåg att ju snabbare du kommer med kommentarer, desto snabbare kan du ta del av förbättringar!

Du kan också lämna dina synpunkter direkt till examinator Erik Fransen.


Nadas datorsalar

Nadas datorsalar sköts av Nadas systemgrupp. Man kan få hjälp med Nadas datorer Vänd dig till dem om du får problem med ditt passerkort eller konto på Nada.

Studenterna har tillträde till terminalsalarna dygnet runt, men terminalsalarna är dagtid ofta bokade för andra kurser.

Som inpasseringskort använder du din kårlegitimation (på kvällar och helger krävs även koden).

I Nadas datorsalar kan man få handledning från Nadas allmänhandledning. Deras schema finns på webben.


^ Upp till allmänna kurssidan.


Sidansvarig: <erikf@nada.kth.se>
Senast ändrad 11 juni 2003
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>