Nada

Kursanalys för Programmeringsteknik för K2 och Media1, läsåret 2001-2002

Författare: Ann Pan.

Kursdata

Kurs 2D1310, Programmeringsteknik för K2 och Media1 (4p)
Momentindelning Lab1 G/U (1p), tenta G/U (1p), lab3 3/4/5/6 (2p)
Kursen genomförd period 2-3 2001-2002
 
Föreläsningar 26 h, 13 st
Övningar 16 h, 8 st
Laborationer Kemi: 26 h (+12 h), 13 st (+6 st extra med bokade salar)
Media: 26 h, 13 st
 
Kursledare Ann Pan
Föreläsare Olle Bälter
Övningsassistenter Ann Pan (k2), Joel Gunnarson Sjöstrand (me1), Johan Lilja (me2), Marko Petrovic (k1), Vahid Mosavat (k3)
 
Kurslitteratur Torkel Franzén.
Java från grunden.
Andra upplagan, Studentlitteratur 2001, ISBN 91-44-01939-4.
 
alla
K-00
ME-01
K-99*
ME-00*
Antal studenter 173 72 72 91 61
Klara med moment LAB1    
  En månad efter kursslut 73% 65% 85% 95% 79%
  Sex månader efter kursslut 88% 88% 96% 95% 79%
Klara med moment TEN2    
  Efter ordinarietentan 76% 82% 78% 79% 72%
  Efter omtentamen 90% 93% 93% 89% 95%
  Sex månader efter kursslut 90% 93% 96% 89% 95%
Klara med moment LAB3    
  En månad efter kursslut 70% 63% 86% 65% 64%
  Sex månader efter kursslut 82% 81% 92% 74% 69%
Prestationsgrad    
  En månad efter kursslut 73% 68% 84% 76% 67%
  Sex månader efter kursslut 77% 72% 90% 88% 88%
Examinationsgrad    
  En månad efter kursslut 43% 42% 50% 56% 48%
  Sex månader efter kursslut 55% 57% 58% 63% 49%
Slutbetyg en månad efter kursslut    
  Betyg 3 41% 49% 32% 51% ---
  Betyg 4 24% 31% 23% 19% ---
  Betyg 5 21% 16% 24% 29% ---
  Betyg 6 12%  4% 21%  2% ---
Slutbetyg sex månader efter kursslut    
  Betyg 3 42% 50% 32% 48% ---
  Betyg 4 25% 28% 24% 22% ---
  Betyg 5 20% 16% 24% 27% ---
  Betyg 6 13%  7% 20%  3% ---
* Förra läsårets kursomgång.

Mål

Enligt studiehandboken är kursens mål att ge för att studenterna ska Kursens första del (LAB1) är uppbyggd kring små programmeringsuppgifter som löses i grupper om två och två. Målet med dessa uppgifter är att förklara viktiga begrepp och moment som behövs till tentan (TEN2) och framförallt den större individuella J-uppgiften (LAB3). Målet med tentan är att få studenterna att sätta sig in i de fem viktigaste momenten i kursen (om än med hjälp av små problem).

Kursen ger den intresserade en gedigen grund att stå på inför vidare programmeringsstudier, antingen i rent datalogiska kurser eller inom områden där programmering och datateknik tillämpas.

Examination

Kursen har tre moment vilka alla måste vara godkända. Moment LAB1 består av sex labbar som godkänns av handledare i datorsal. Dessa labbar genomförs normalt sett i grupper om två studenter. Kursens andra moment, TEN2, är en tentamen med fem frågor/moment: parametrar vid metodanrop, metodanrop, vektorer, klasser och instanser samt minneshantering. Varje fråga/moment består av en a- och en b-del. För godkänt krävs att minst en av a- eller b-delen klaras av. Kursens tredje moment, LAB3, är också kursens mest krävande och består i en individuell programmeringsuppgift (J-uppgift) samt granskning av någon annans program. J-uppgifterna varierar i omfattning och är den del av kursen som styr slutbetyget. J-uppgiften redovisas i datorsal för handledare som också genomför en kontroll gentemot tidigare inrapporterade J-uppgifter.

Sammanfattning

102 av 173 studenter besvarade hela eller delar av kursenkäten. Detta motsvarar 59% av kursens studenter. Kursanalysen är delvis baserad på dessa svar.

Kursen upplevs som intressant, meningsfull och tidskrävande. Kursen var dock bortprioriterad för andra, "viktigare" och svårare parallella kurser.

Laborationerna tog ungefär lika lång tid jämfört med föregående år men mest tid ägnades till laboration 6 denna kursomgång jämfört med laboration 5 föregående år.

Väntetiden vid labbarna var det största problemet och berodde på att många labbpass var schemalagda från kl 8-10 så att varken handledare eller studenter ville komma kl 8 samt dålig schemaläggning så att studenterna (speciellt media grupp 1 under period 3) inte ville komma till labb då de inte hade något annat förrän 5 timmar senare samma dag.

Förändringar inför denna kursomgång

Undervisning

Föreläsaren (Olle Bälter), föreläsningsanteckningarna, och datordemonstrationer under föreläsningarna var uppskattade. Anteckningarna kunde dock ha varit med större text och inkluderat mer uttrymme för att skriva egna anteckningar.

Salsövningarna var uppskattade och assistenterna fick bra betyg. Tio procent av studenterna ansåg att undervisningsspråket (svenska/engelska) var av betydelse. Detta troligen på grund av ovana att bli undervisad på engelska/svenska eller begränsade engelska/svenskakunskaper.

Laborationshandledarna ansågs ha väldigt varierande kompetens men i överlag bra. Många handeldare var "olika i sina bedömningar." En student kommenterade att det "skulle vara bra om alla är insatta i laborationernas uppgift (ej J-uppgift)."

Laborationer

Grafikanpassningsdokumentet ansågs fortfarande svår att förstå och följa. Grafikanpassningsdokumentet hade fortfarande inte skrivits om och därför blev laboration 6 svår för studenterna.

De flesta studenter kom inte ihåg att de hade fått information om specifikationen redan i laboration 4, nästan två månader innan de skulle lämna in specen. Den sista föreläsningen som var flyttad till andra perioden misslyckades att ge komplett information om specifikationen. De få studenterna som hoppade över övningen, inte tittade på laboration 4, bestämde sig att inte läsa hemsidan där det stod vad som ska vara med i specen (som också var samma hemsida där de skulle lämna in specen) och istället bara använde informationen från sista föreläsningen och en fiktiv spec från gamla kursomgånger som de hade hittat själva, lämnade in okompletta specifikationer, fick underkänt och klagade sedan att vi gett ut fel information om specen.

Så gott som alla uppskattade J-uppgiften och ansåg att den var det moment de lärde sig mest från i kursen.

De flesta studenter försökte bara få hjälp under labbtillfällena istället för att utnyttja en av de andra sju punkterna som var på kurshemsidan och kurspm.

En stor del av kursens labbpass var schemalagd kl 8 till 10 på morgonen. Varken handledare eller studenter kom regelbundet kl 8 till laborationerna. Istället kom dem närmare till kl 9 eller 9:30 vilket ledde till att vissa aldrig hann få hjälp innan slutet av labbtillfället.

Ju senare i första perioden det blev desto svårare det blev att få hjälp då handledarna själva behövde göra färdigt stora projekt och/eller plugga till tentor. Under den andra perioden var det dock tvärtom, studenterna hade projekt i andra kurser och kom inte till labb så att det blev ett överskott av handledare vid slutet.

En del handledare tog inte jobbet för allvar och kom inte till deras uppsatta labbtider utan att säga något på förhand. Detta hände ofta på viktiga redovisningsdagar så att studenterna fick inte redovisa i tid och/eller hjälp blev bortprioriterad på grund av handledarbrist.

Tentamen

Ordinarie tentamen innehöll färre "gratis"-frågor d v s frågor som studenterna kunde få rätt svar på trots att de hade tänkt fel eller frågor som kunde lösas med mönstermatchning av gamla tentor. Tentaresultatet var dock väldigt lika med förra året. (76% av studenterna klarade ordinarietentan detta år jämfört med 79% förra året för kemistudenterna och 72% for mediastudenterna.)

En del studenter ansåg tentaämnet (Usama Bin Laden, Al Quaida mm) som aningen magstarkt och/eller svårt att läsa medan andra tyckte att det var roligt.

Tentan ansågs som vanligt mycket lättare efter studenten hade klarat J-uppgiften.

Slutbetyget

Bland de som fick en 6:a i kursen var det en stor skillnad mellan J-uppgifterna (som styr slutbetyget). En del hade inte gjort något märkvärdigt medan andra hade jobbat mycket mer på eget initiativ.

Kurslitteratur

Kurslitteraturen bestod av en kursbunt (med bland annat föreläsningsanteckningar, J-delshäfte och ett Javahäfte) samt kursboken "Java från grunden" av Torkel Franzén alternativt "Java in a Nutshell", Third Edition av David Flanagan.

65% av alla som besvarade kursenkäten förberedde sig sällan eller aldrig till lektionerna, d v s de läste aldrig igenom relevanta avsnitt i boken/kompendiet etc.

De flesta använde ingen kursbok utan bara Javahäftet som, i nuvarande form, inte är menad att vara en kursbok utan istället ett kompliment.

Ungefär en fjärdedel av studenterna uppgav att de använde "Java från grunden". De flesta tyckte att boken var bra trots att den saknade beskrivning av grafik. Omdömet blev bra framför allt på grund av att den var på svenska och lättläst.

Åtta studenter använde "Java in a Nutshell" och gillade den trots att boken saknade beskrivning av grafik.

Alla som använde Javahäftet tyckte att det var bra och att det innehåller många bra exempel och täcker allt i kursen. Vissa tyckte ändå att Javahäftet kunde innehålla ännu fler exempel, lite mer om sortering och vara bättre strukturerat. Några studenter påpekade att swing saknades helt i Javahäftet.

Kursens belastning för eleverna

Ungefär 90% av alla som godkänts på alla labbarna inklusive J-uppgiften har också angivit nedlagd tid. Denna tidstatistik visar att labbarna tog omkring 90 timmar i medel. Detta är inte mer tid än de 115 timmar som uttalat krävs för kursen men det är betydligt längre tid än förra årets 73 timmar. Av denna extratid ligger större delen på labb 6, vilket troligtvis beror på att studenterna utnyttjar grafikanvisningarna i javahäftet och grafikanpassningshemsidan samtidigt, vilket är väldigt svårt. Grafikanpassningshemsidan förutsätter att studenten noga följer "steg för steg"-instruktionerna utan att hoppa över något steg medan javahäftet presenterar flera exempel utan "steg för steg"-instruktioner. Ett vanligt fel var att studenterna hoppade över steg de inte förstod.

Utöver laborationstiden tillkommer studier inför tentan. Av de som svarade på kursenkäten uppgav ungefär 70% att de läste 12 timmar eller mindre till tentan. Ungefär hälften läste 8 timmar eller mindre till tentan.

Kursenkät

Se den kompletta sammanställningen av enkätsvaren.

Verkligt kursinnehåll

Vi har hållit oss till kursens detaljschema.

Planerade förändringar


^ Upp till kurssidan.


Sidansvarig: <panda@nada.kth.se>
Senast ändrad 19 september 2002
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>