KTH 2D1310 Programmeringsteknik, 2001-2002
Särskild information för K2 och Media1
Nada
Senaste nytt
Hjälp
Vanliga frågor
Referenser
Viktiga datum
Detaljschema
Aktuell vecka
Laborationer
Tentamen
J-del
Betyg
Allmänna kurssidan
Förkunskaper
Studiedisposition
Kurslitteratur
Hederskodex
Lärare
Synpunkter på kursen
Datorsalar
(info till handledare och övningsassistenter)

Senaste nytt


Hjälp och handledning

Hjälp finns att få (i prioritetsordning):
  1. Från "Vanliga frågor".
  2. Från länkar i detaljschemat.
  3. Från kurslitteraturen.
  4. Från referenserna på webben.
  5. Genom diskussion med labbkamraten.
  6. Under laborationerna (då redovisningar inte är prioriterade).
  7. Via datorbrev till en lärare. Många lärare tar hand om mer än en kurs. Var vänlig och börja alla datorbrev med subjektet "prgk01: ..." när du kontaktar en lärare i kursen.
  8. Under läsveckor av allmän handledare i Nadas datorsalar (Osquars Backe 2, plan 4) vardagar klockan 11-13, 17-20. Rummet finns mellan sal gul och grön (knacka och fråga efter allmänhandledare). Deras schema finns på webben.
  9. Under redovisningstillfällena.

För datorrelaterade fel (inloggningsproblem, epost, trasiga datorer etc), se "Datorsalar".


Referenser


Viktiga datum

2001-10-29 (må v.44) Kursstart klockan 8 i D1.
2001-11-09 (fr v.45) Sista redovisningsdagen för betygspoäng på laboration 2.
2001-11-16 (fr v.46) Sista redovisningsdagen för betygspoäng på laboration 3.
2001-11-23 (fr v.47) Sista redovisningsdagen för betygspoäng på laboration 4.
2001-11-30 (fr v.48) Sista redovisningsdagen för betygspoäng på laboration 5.
2001-12-07 (fr v.49) Sista redovisningsdagen för betygspoäng på laboration 6.
2001-12-15 (lö v.50) Ordinarie tentamen klockan 14-17 i D34-35, D41, E31-36. Extrasalar K51-52.
2002-01-18 (fr v.3) Senast kl 16. Sista inlämningstillfället för betygspoäng på specifikationen.
2002-02-08 (fr v.6) Sista redovisningsdagen för betygspoäng på prototypen.
2002-02-27 (on v.9) Sista redovisningsdagen för betygspoäng på J-uppgiften.
2002-04-06 (lö v.14) Omtentamen klockan 14-17 i D31-35, D41, E31-36, E51.
2002-08-31 Uppnådda betygspoäng försvinner.

Preliminärt detaljschema

Detaljschemat beskriver vad som gås igenom på föreläsningar, övningar och datorövningar. Här finns också läshänvisningar till boken samt länkar till föreläsningsanteckningar och Javaexempel som tas upp på föreläsningar, övningar och laborationer.

Detaljschemat är preliminärt och moment kan stuvas om. Målsättningen är dock att behålla momentens inbördes ordning.

For tid och plats kolla schemageneratorns schema (period 2, period 3).

F = Föreläsning.
Ö = Salsövning.
L = Datorlaboration.
Vecka Aktivitet
44
  • F1: Introduktion
    • Kursens mål
    • Vad är ett program?
    • Hur skriver man ett program? (variabler, inläsning och utskrift mm)
    Boken: inledning, 1-4, (36.1)
    Föreläsningsfiler
  • Ö1: Variabler (primitiva datatyper), String och in- och utmatning
    Hjälpdokument: Java vett och etikett.
    Övningsanteckningar: grupp k1, grupp k2, grupp k3, grupp me1, grupp me2.
    Boken: inledning, 1-4, 7, 38.1-38.3
  • F2: Grunder
    • Vanliga datatyper
    • Styrstrukturer
    Boken: 3-5, 7-12, (13), 15-17, 38.1, 38.2
    Föreläsningsfiler
  • L: Laboration 1: Introduktion till Nadas datormiljö och Java.
    Laborationsfiler: Maze.java.
45
46
  • F5: Parametrar
    • Hur anropar man metoder med parametrar?
    • Vad används parametrar till?
    • Vad händer i minnet med alla variabler vid metodanrop?
    Boken: 14
    Föreläsningsfiler
  • Ö3: Metoder
    Övningsanteckningar: grupp k1, grupp k2, grupp k3, grupp me1, grupp me2.
    Boken: 14
  • F6: Klasser, repetition
    • Vad är en klass?
    • Vad är en instans?
    • Vad är en konstruktor?
    • Hur skriver man stora program?
    Boken: 19-27, 30, 33.2
    Föreläsningsfiler
  • L: Laboration 3: Klasser, variabler och metoder (sista redovisningsveckan för betygspoäng).
    Laborationsfiler: Lab3.java.
47
  • F7: Instanser och vektorer
    • Vad händer i minnet när man skapar instanser?
    • Vad är skillnaden mot att ha allt i huvudprogrammet?
    • Vad är in vektor?
    • Vad är this?
    Boken: 6, 28, 33.2
    Föreläsningsfiler
  • Ö4: Vektorer, klasser, instansiering och minne
    Övningsanteckningar: grupp k1, grupp k2, grupp k3, grupp me1, grupp me2.
    Boken: 6, 19-26, 28
  • F8: Sammansatta datatyper
    • Vad är en sammansatt datatyp?
    • Hur ser sammansatta datatyper ut i minnet?
    Boken: 28, 30
    Föreläsningsfiler
  • L: Laboration 4: Prototyp till mini-J-uppgift (sista redovisningsveckan för betygspoäng).
    Hjälpdokument: Programmeringsstrategi.
    Laborationsfiler: Hundfarm.java, Lab4.java.
48
49
50
  • F12: Tentaråd
    • Frågarna på tentan
    • Vanliga misstag på tentan
    • Hur löser man tentan?
  • Ö7: Tentaräkning.
    Övningsanteckningar: grupp k1, grupp k2, grupp k3, grupp me1, grupp me2.
  • L: Fortsättning av laboration 6.
  • Tentamen lördag 2001-10-27 klockan 14-17 i D31, E31-36, 51-53. Extrasalar K51, K52.
    Förbered dig inför tentamen med hjälp av extentorna i kursbunten och extentorna från webben.
3
4
5
  • L: J-delshjälp. Prototypredovisningar.
6
  • L: J-delshjälp. Prototypredovisningar (sista redovisningsveckan för betygspoäng).
7
8
9


Laborationer

Kursens första moment, LAB1, består av sex laborationer som görs i grupper om två personer. Det är tillåtet att jobba ensam, men vid redovisningstillfällen har tvåpersonersgrupper företräde.

I den första laborationen ingår en introduktion till det operativsystem och det redigeringsprogram som används i kursen. Efter första laborationen förväntas du klara dig själv i datorsalarna.

Endast gruppmedlemmar som är närvarande vid redovisningar kan godkännas. Enstaka labbar får inte sparas till annan kursomgång. Fullgörs inte alla sex labbarna i LAB1 fram till nästa kursstart måste du göra en helt ny labbkurs (detta beroende på att datorer och system byts ut och uppgraderas årligen och detta medför att labbar inte längre går att utföra).

Du kan få hjälp med labbarna utanför schemalagt labbpass från Nadas allmänhandledning. Deras schema finns på webben.

Sistaminutenredovisning finns kl 17 på måndagar i Nadas datorsalor. Redovisning sker individuellt (inte i grupp som vid de ordinarie tillfällena). Måndagarna kan du utnyttja max tre gånger för att få betygspoäng som du annars skulle få veckan innan.


Tentamen

2001-12-15 (lö v.50) Ordinarie tentamen klockan 14-17 i D34-35, D41, E31-36. Extrasalar K51-52.
2002-04-06 (lö v.14) Omtentamen klockan 14-17 i D31-35, D41, E31-36, E51.

Kursens andra moment, TEN2, utgörs av en tentamen. Ingen tentaanmälan krävs. Alla är välkomna till tentan. På ordinarietentor sätts placeringslistor upp vid tentasalarna.

Tentan består av fem uppgifter. På varje uppgift finns en a- och en b-del, där a- eller b-delen måste besvaras rätt. (Avsikten är att man ska behärska alla moment för att bli godkänd; det räcker inte med att kunna hälften väl.) På tentan ges bara betyget Godkänd/Underkänd.

Hjälpmedel är en Javabok alternativt Javahäftet.

Tentaresultatet anslås på institutionens anslagstavla (Osquars Backe 2, plan 3). Tentamen kan du få tillbaka från studentexpeditionen (Osquars Backe 2, plan 2). Klagomål på rättning av tentan lämnas till kursledaren inom tre veckor från det att tentaresultatet anslagits. Observera att du inte får ta med dig tentan från expeditionen om du vill klaga på rättningen. Kolla tentan vid expeditionen, skriv ned dina kommentarer och kontakta sedan kursledaren.

Förbered dig inför tentamen med hjälp av extentorna i kursbunten och extentorna från webben.


J-del

Kursens tredje moment, LAB3, är en större, individuell programmeringsuppgift i Java; en "J-uppgift". Regler för J-delen finns i J-delshäftet. J-delen redovisas i fyra steg under kursens andra period.
Specifikation
Innan programmet skrivs ska en datorskriven specifikation lämnas in till din övningsledare som kommenterar den, och ger den betyget godkänd/underkänd. Blir du underkänd måste en ny specifikation lämnas in. Syftet med specifikationen är att du ska tänka igenom problemet innan du försöker lösa det. Specifiationen är ett obligatoriskt moment.
Prototyp
Några veckor efter det att specen lämnats in ska du redovisa en prototyp, d v s en körbar version av ditt program där endast vissa metoder (du föreslår själv vilka i specen) finns med och fungerar. Syftet med prototypen är att du ska komma igång med programmeringen. Prototypen är ett valfritt moment.
Granskning
Innan det färdiga programmet kan godkännas ska det testas av en elev. Eleven får du välja själv, men för din egen skull bör det vara någon ovän, eller kritisk person. Vid testen ska testeleven kritiskt granska ditt program, testköra det och föra ett besiktningsprotokoll (pdf, ps). Denna granskning är ett obligatoriskt moment. Varje kursdeltagare måste granska en uppgift. Syftet med granskningen är att du genom att kritiskt granska en annans program ska få en ökad förståelse för hur man ska (och inte ska) programmera.
Tips! Välj granskare först när du är klar att redovisa, och välj då någon som också är klar med sitt program, så att ni kan granska varandra. Om allt annat fallerar kan du vända dig till kursledaren för att utföra en särskild granskning.
Slutredovisning
Du väljer och tilldelas en tid för slutredovisning. Specifikationen, besiktningsprotokollet och granskaren ska medföras till slutredovisningen.

Det finns en lista på J-uppgifterna med länkar till lydelserna för att du ska kunna skumma och bestämma dig för en uppgift.

Du väljer en J-uppgift under kursens gång.

J-uppgifterna är av olika svårighetsgrad. Högre svårighetsgrad ger fler betygspoäng (se "Betyg"), men tar givetvis också längre tid att göra. Betygspoängen finns angiven på J-uppgiften. Svårare uppgifter (t ex uppgifter med grafik) ställer högre krav i och med att du måste jobba mer självständigt och inte alltid kan räkna med hjälp. Handledarnas mål är att hinna hjälpa så många som möjligt att uppnå gränsen för godkänt. Tips! Välj en uppgift som har grafik som extrauppgift, vilken du kan hoppa över om tiden inte räcker till.

Som ett komplement till de "inbyggda" finesserna i Java så finns ytterligare Javafiler för J-uppgiften. Utnyttja gärna dessa, men tänk på hederskodexen.

Efter kursens slut ska du kolla allmänna kurssidan för information om hur du redovisar J-uppgiften. Eftersom datorsystemen byts eller uppgraderas årligen så bör du vara medveten om att tiden du har på dig att redovisa din J-uppgift är begränsad. Samtidigt som betygspoängen försvinner så kan lydelsen till din J-uppgift behöva bytas ut. Du måste då ta kontakt med kursledaren. Vi reserverar oss för att byten av datorsystem kan medföra att vissa eller samtliga J-uppgifter inte går att utföra i framtiden. Du kan alltså bara vara säker på att det går att redovisa din J-uppgift fram till nästa kursstart.


Betyg

För att bli godkänd på kursen måste man klara av de tre momenten LAB1 (instuderingsdel), TEN2 (tentamen) och LAB3 (J-del) samt ha samlat ihop tillräckligt många betygspoäng. Slutbetyget i kursen ges av tiotalssiffran i betygspoängssumman. Betygspoäng får du från:
att du redovisar labb 1-6 i tid (max 5 poäng),
att du klarar ordinarietentan (2 poäng),
att du lämnar in specifikation i tid och blir godkänd (3 poäng),
att du redovisar prototypen i tid (4 poäng),
att du redovisar J-uppgiften i tid (2 poäng) samt
från J-uppgiftens betygspoäng (17­52 poäng)
Betygsgränserna är följande under 2001-2002:
30­39 poäng ger betyg 3
40­49 poäng ger betyg 4
50-59 poäng ger betyg 5
60 poäng eller mer ger betyg 6.
Betyget ges alltså av de betygspoäng och J-uppgiftens poäng som är giltiga när du redovisar J-uppgiften. Observera att samtliga betygspoäng försvinner ett år efter kursstart, exakt datum anges på kvittensbladet. Lydelser och betygsgränser hänger samman. Det är alltid innevarande års version som gäller, fram till nästa kursstart.

Förkunskaper

Kursen förutsätter att man känner till begrepp som operativsystem, filer och redigeringsprogram. Den som inte gör det uppmanas att ägna extra mycket tid åt kursen i början. Vissa föreläsningar anordnas speciellt som stöd för den som behöver det.

Studiedisposition

Här följer ett förslag till disposition av tiden. Kursen är på 4 poäng vilket motsvarar 4*40 = 160 timmar. 42 timmar används till föreläsningar och övningar samt 3 timmar till tentamen. Återstår 115 timmar för självstudier och redovisningar fördelade på:

Kurslitteratur

Kurslitteraturen ska läsas på egen hand parallellt med kursen. Föreläsningar, övningar och laborationer täcker endast en del av kursmaterialet. Kurslitteraturen består av: Överblivna papper som delas ut under kursens gång finns också att hämta i bokhyllan utanför studentexpeditionen. Efter kursens slut kastas i allmänhet alla överblivna papper som hör till kursen.

Hederskodex

På Nada förekommer en stor andel s k alternativ examination, d v s examination på annat sätt än genom tentamen. Skälet är oftast att den alternativa examinationen bedöms som mer meningsfull av både lärare och studenter. En förutsättning för att den alternativa examinationen ska fungera som kunskapskontroll är dock att studenterna gör uppgifterna själva. Den student som fuskar genom att inte göra uppgiften själv har inte fått den kunskap som betyget anger. KTH ska inte bara ge kunskaper utan även förbereda för arbetslivet och där är det ärligt beteende utan fusk som gäller.

För att bli godkänd på en labb så ska du dels ha utfört labbuppgiften och dels kunna redogöra för hela uppgiften och lösningen. Varje student ska kunna redogöra för hela uppgiften och lösningen även om labben gjorts i grupp. Vid arbete i grupp ska alla gruppmedlemmar bidra till arbetet.

Enligt KTH:s jurist är det att betrakta som fusk om en student försöker att redovisa en laborationsuppgift som vederbörande inte löst själv. Det är alltså fusk att kopiera en lösning eller delar av en lösning från någon annan utan att redovisa att du gjort så även om du sätter dig in i lösningen, förstår den och kan redogöra för den. Det är inte heller tillåtet att inleda andra i frestelse att fuska genom att göra sina egna lösningar lätt tillgängliga. För denna kurs tillämpas följande hederskodex:

Grundregeln är att det jobb du gör i kursen på labbar och tenta ska du göra själv, förutom att labb 1­6 görs i grupper om två studenter. Vid redovisning av labbar ska varje individ kunna redogöra i detalj för hela lösningen.

Ibland, speciellt när man skriver program, kan det vara nödvändigt att fråga någon annan (en kamrat eller en handledare) om hjälp med att hitta fel. Det kan också vara aktuellt att utnyttja färdiga exempelprogram från exempelvis kurslitteraturen. Detta är tillåtet förutsatt att du uppfyller följande villkor.

Varje annan form av samarbete eller utnyttjande av andras lösningar betraktas som ett brott mot hederskodexen och kan resultera i att du måste göra en ny uppgift och/eller att ärendet överlämnas till KTH:s juridiska avdelning som bedömer om det ska tas upp i KTH:s disciplinnämnd.
För denna kurs gäller speciellt att det alltid är tillåtet att diskutera lösningar med andra, men inte att skriva av eller kopiera andras lösningar. För J-delen gäller att alla delar ska lösas individuellt. Observera att alla lösningar till J-uppgifter lagras och att nya lösningar jämförs med de gamla för att motverka kopiering.

Det är naturligtvis tillåtet att använda material som finns i läroboken eller som kursledningen tillhandahåller. Gör du det, så ska du skriva en kommentar till de aktuella delarna som anger var de härrör ifrån (allt enligt hederskodexen). Om examinator bedömer att du fått för mycket hjälp med din lösning tilldelas du en ny uppgift.


Lärare

  Namn Datorpostadress  
Kursledare Ann Pan panda@nada.kth.se 08-7909690
Föreläsare Olle Bälter balter@nada.kth.se  
Examinator Olle Bälter balter@nada.kth.se  
Övningsgrupp k1 Marko Petrovic marko@nada.kth.se Övningsanteckningar
Övningsgrupp k2 Ann Pan panda@nada.kth.se Övningsanteckningar
Övningsgrupp k3 Vahid Mosavat vahid@nada.kth.se Övningsanteckningar
Övningsgrupp me1 Joel Gunnarson Sjöstrand d99-jgs@nada.kth.se Övningsanteckningar
Övningsgrupp me2 Johan Lilja f97-jli@nada.kth.se Övningsanteckningar

Har du frågor om innehållet i föreläsningarna, prata med föreläsaren. Har du övningsfrågor, prata först med din övningsassistent. För övriga frågor, kontakta kursledaren.

Enklaste sättet att komma i kontakt med kursledaren är att skicka datorbrev, näst enklast är att lägga en lapp i postfacket på Nada, Osquars Backe 2, 4 tr eller skicka ett vanligt brev till Nada, KTH, 100 44 Stockholm. Vill man träffa kursledaren personligen, se kursledarens hemsida.

Många lärare tar hand om mer än en kurs. Var vänlig och börja alla datorbrev med subjektet "prgk01: ..." när du kontaktar en lärare i kursen.


Synpunkter på kursen

Synpunkter på kursen vill vi väldigt gärna ha. Synpunkter kan lämnas direkt till någon lärare i samband med lektioner, via datorpost eller vanlig post. Vid kursens slut kommer en datoriserad enkätundersökning genomföras. Denna enkät är anonym och väldigt viktig för kursen såväl som för lärarna.

Kom under kursens gång ihåg att ju snabbare du kommer med kommentarer, desto snabbare kan du ta del av förbättringar!


Nadas datorsalar

Nadas datorsalar sköts av Nadas systemgrupp. Man kan få hjälp med Nadas datorer Vänd dig till dem om du får problem med ditt passerkort eller konto på Nada.

Studenterna har tillträde till terminalsalarna dygnet runt, men terminalsalarna är dagtid ofta bokade för andra kurser.

Som inpasseringskort använder du din kårlegitimation (på kvällar och helger krävs även koden).

I Nadas datorsalar kan man få handledning från Nadas allmänhandledning. Deras schema finns på webben.

Sistaminutenredovisning finns kl 17 på måndagar i Nadas datorsalor. Måndagarna kan du utnyttja max tre gånger för att få betygspoäng som du annars skulle få veckan innan.


^ Upp till allmänna kurssidan.


Sidansvarig: <panda@nada.kth.se>
Senast ändrad 8 maj 2002
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>