2D1310 Programmeringsteknik, 2001/2002 Särskild information för I1 och B1

• Fina programexempel finns på kursens Hall of fame.

• Nu är kursen slut. Ett axplock av fina J-uppgifter kommer snart att finnas listade på kursens Hall-of-fame.

• Kursanalysen finns här.

• Bokning av J-redovisning, labbredovisning, mm gör nu via allmänna kurssidan .

• Ifall du har betyg 6 på kursen så ser det lite konstigt ut i LADOK, det blir betyg 5 på denna kurs och betyg 6 på en 0-poängare med namn likt denna kurs.

• Tips för er som vill jobba med en Applet i J-uppgiften och som behöver läsa från fil.

• Svar till vanliga frågor om J-uppgiften finns här .

• Filer och länkar till J-uppgiften finns här .

• Tips inför lab 6.

• Ifall ni vill se en detaljerad uppbyggnad av en minnesmodell finns ett exempel taget ur en tenta.

• JDK att ladda ner här.

• Vill ni se hur bokningsläget är för labbsalarna på plan 4 titta här.

• Sidan uppdaterades senast 11 juni 2002.

• Javaexempel från övningarna och föreläsningarna.
• Labbarnas filer.
• Föreläsningsanteckningar.
• Svensk Javaterminologi.
• Vett och etikett för Javaprogrammerare.
• Mallar till Javaprogram.
• Vanliga fel Ett hjälpdokument
• Programmeringsstrategi En "steg för steg"-beskrivning i hur man sätter ihop ett program.
• Grafikanpassning En "steg för steg"-beskrivning i hur man grafikanpassar ett textbaserat program.
• J-delshäfte Instruktioner för hur man kan gå till väga för att lösa J-uppgiften
• Läroboken Franzen 2ed hemsida.
• Läroboken Lewis and Loftus 2ed hemsida. Lewis and Loftus, samtliga exempel. Svar till Lewis and Loftus programmeringsprojekt. Detaljschema (läsanvisningar) för Lewis and Loftus 2ed.
• Läroboken Bälter och Redz, utg 5 hemsida.
• JDK att ladda ner här.
• Jobba med Java på din hemdator.
  
• Java^TM 2 Platform, Standard Edition v1.3 API  Den version av Javas standardbibliotek som används på kursen.
• The Java^TM Tutorial  En handledning i hur man programmerar i Java.
• The Java Language Specification ger en komplett formell beskrivning av programmeringsspråket Java.
• comp.lang.java FAQ är en lista med "Frequently Asked Questions" om Java.
• HTML nybörjarguide.
• Klasser för numeriska beräkningar.
• Sök på WWW med Google eller Eureka eller Svenska Yahoo.
• Ernie, farbror Sid och alla de andra finns här.
• Förra kursomgångens Hall of fame, kul exempel på vad som kan göras i Java.

• Gå igenom Javaprogrammet uppifrån och ned och tryck på TAB-tangenten för att indentera koden. Se till att varje '{' (begynnelseklammer) står sist på en rad och att motsvarande '}' (avslutningsklammer) står ensam på en rad. Avslutningsklammern skall då alltid hamna rakt under första tecknet på den rad som begynnelseklammern står.
• Se till att varje sats har ett avslutande ';' (semikolon) alternativt att satsen utgörs av ett block "{ ... }".
• Se till att alla '(', '{' och '[' (begynnelseparenteser) har motsvarande ')', '}' respektive ']' (avslutningsparenteser).
• Vid kompileringsfel, läs de felmeddelanden som kompileringen ger upphov till noggrant och försök utnyttja detta för att hitta fel.
• Vid exekveringsfel, lägg in spårutskrifter med information om olika variablers värden. Kompilera och exekvera. Kontrollera under exekveringen att variablernas värden stämmer överens med er egen uppfattning om vad de ska vara.
• Semikolon direkt efter villkoret i if och while ger en tom sats!
  while (i<10);
i++;
  Här kommer alltså i++; att stå efter slingan, inte inuti.
• Konstruktorn ska inte deklareras som void, för då ses den som en metod. Så här ska det se ut:
  public Konstruktor(){

Viktiga datum

De fem övningsgrupperna leds av följande personer:

• En kursbunt som innehåller:
  • Kursprogram.
  • Laborationslydelser.
  • Extentor.
  • Javaintroduktionshäfte.
  • Unixhäfte: Introduktion till Unixanvändning på Nada.
  • J-uppgift som delas ut individuellt under kursens gång.
  • J-delshäfte (instruktioner för hur J-delen bör lösas), även den delas ut senare.
  Kursbunten kan köpas på studentexpeditionen, Osquars Backe 2, plan 2. Priset är 40 kronor.
  
  
• En kursbok.
  Alternativ 1: Torkel Franzén: Java från grunden, andra upplagan, Studentlitteratur 2001, ISBN 91-44-01939-4. Boken finns bla. att köpa på kårbokhandeln och kostar ca 420 kr. Den täcker ej grafikprogrammering i java.
  Alternativ 2: Lewis and Loftus: Java software solutions, second edition, Addison-Wesley, 2001, ISBN 0-201-72597-5. Boken finns att köpa på kårens bokhandel, på www.bokus.com, och Akademibokhandeln.
  Alternativ 3: För dig som redan programmerat en del finns ett antal alternativ, hör med kursledaren. En alternativ bok riktad till dig som redan kan programmera lite är David Flanagan: "Java in a Nutshell", Third Edition, O'Reilly 1999, ISBN 1-56592-487-8. Boken kommer finnas att köpa på Kårbokhandeln.
  

1. Från kurshemsidans "Vanliga fel".
2. Från kurslitteraturen.
3. Via referenserna på webben.
4. Genom diskussion med labbkamraten.
5. Under laborationerna (då redovisningar inte är prioriterade).
6. Via datorbrev till en övningsledare.
7. Under läsveckor av allmän handledare i Nadas datorsalar (Osquars Backe 2, plan 4) vardagar klockan 11-13, 17-20 (knacka och fråga efter allmänhandledare).
8. Under redovisningstillfällena.

För datorrelaterade fel (inloggningsproblem, epost, trasiga datorer etc), se "Datorsalar".

Delfi är Nadas serviceställe i datorfrågor.

Adress:	Osquars Backe 2
Telefon:	08-790 7146
Datorpost:	system@nada.kth.se
Öppettider under terminstid:	måndag-torsdag kl. 9.45-11.30, 12.45-14.15	fredag kl. 9.45-11.30

Vänd dig till dem om du får problem med ditt passerkort eller konto på Nada.

Under de första åtta veckorna av kursen hålls en salsövning per vecka.

Varje grupp har ett redovisningstillfälle per vecka för laborationer. Vid det redovisningstillfället prioriteras redovisningar av den veckans laboration. För elever som missar att redovisa på ordinarie redovisningstillfälle hålls det en extra redovisning i Nadas datorsalar måndagen därpå, med början kl 17. Maximalt tre redovisningar kan göras på måndagar utan förlust av betygspoäng. Extra redovisningar är till för redovisning av alla labbar, men inte J-uppgifter.

J-uppgiften redovisas under kursens andra period. Översiktsschema finns på kurshemsidan

F: Föreläsning, Ö: Salsövning, Dat: Datorövning, FX: Extra föreläsning till stöd för nybörjare, FR: Repetition för den som missade tentan.

Vecka 3

• F1 Grunderna i programmering (Kap 1-3, 7, B&R 1.9, 3)
• Ö1 Kodvett och etikett, skriv ett program. Förbered labb 1.
• FX2 Datorn, binära tal, program, internet (Kap Inledning, B&R 1.1-1.2)
• Dat1 Introduktion till programmeringsmiljön

• F3 Skriv och läs, primitiva datatyper, if-satsen, slingor (Kap 4, 5, 7, 8, 10-12, 15, 16)
• Ö2 Inläsning, villkor, slingor. Förbered labb 2.
• F4 Klasser, objekt och metoder (Kap 14, 19-22)
• Dat2 Experiment med Java

• F5 Referenser, modifierare (Kap  22-27, 37)
• Ö3 Skriva egna klasser. Förbered labb 3.
• F6 Vektorer och matriser (array), slumptal, cast (6, 9, 38, B&R 1.5)
• Dat3 Klasser, variabler och metoder

• F7 Sökning och sortering (Förel. antekn.)
• Ö4 Vektorer och matriser. Förbered labb 4.
• F8 Appletprogram och grafik (Kap B&R 2.1, 2.2, 2.4, 2.5)
• Dat4 Prototyp av mini-j-uppgift. Instanser, variabler och metoder. (start).

• F9 Info om J-uppgiften. Arv och interface. Klassen Vector. (Kap 28, 30, 31, 35, B&R 1.7.2)
• Ö5 Parametrar, minnesbilder. Förbered labb 5.
• F10 Grafiska användargränssnitt. Klassen StringTokenizer. Skriv och läs från/till fil (Kap 27, B&R 1.8, 2.2, 2.3).
• Dat5 Prototyp av mini-j-uppgift. Instanser, variabler och metoder. (redov).

• F11 Repetition
• Ö6 Klasser, objekt och metoder. Förbered labb 6.
• F12 Matlab. Iteration och rekursion (Kap 18, Förel. antekn.).
• Dat6 Textbaserad mini-j-uppgift

• F13 Förberedelser inför tentan
• Ö7 Extentaräkning
• Dat7 Grafikanpassning av mini-j-uppgift

• Ö8 Specskrivning
• J-uppgiftshjälp
• FR1-FR3 Repetitionsföreläsningar för dem som missade tentan

• J-uppgiftshjälp

I den första laborationen ingår en introduktion till det operativsystem och det redigeringsprogram som används i kursen. Efter första laborationen förväntas du klara dig själv i datorsalarna.

Endast gruppmedlemmar som är närvarande vid redovisningar kan godkännas. Enstaka labbar får inte sparas till annan kursomgång. Om inte alla sex labbarna i LAB1 har redovisats före nästa kursstart måste du göra en helt ny labbkurs (detta beroende på att datorer, system och lärare byts ut och uppgraderas årligen vilket medför att labbarna blir inaktuella).

Tentan består av sex uppgifter. På varje uppgift finns en a- och en b-del, där a- eller b-delen måste besvaras rätt. (Avsikten är att man ska behärska alla moment för att bli godkänd; det räcker inte med att kunna hälften väl.) På tentan ges bara betyget Godkänd/Underkänd. Här finns extentor.

Hjälpmedel är en Javabok.

Tentaresultatet anslås på institutionens anslagstavla (Osquars Backe 2, plan 3).
Klagomål på rättning av tentan lämnas in skriftligen till kursledaren.

Specifikation

Innan programmet skrivs ska en datorskriven specifikation lämnas in till din övningsledare som kommenterar den, och ger den betyget godkänd/underkänd. Blir du underkänd måste en ny specifikation lämnas in. Syftet med specifikationen är att du ska tänka igenom problemet innan du försöker lösa det.

Prototyp

Några veckor efter det att specen lämnats in ska du redovisa en prototyp, d v s en körbar version av ditt program där endast vissa metoder (du föreslår själv vilka i specen) finns med och fungerar. Syftet med prototypen är att du ska komma igång med programmeringen.

Granskning

Innan det färdiga programmet kan godkännas ska det testas av en elev. Eleven får du välja själv, men för din egen skull bör det vara någon ovän, eller kritisk person. Vid testen ska testeleven kritiskt granska ditt program, testköra det och föra ett besiktningsprotokoll. Denna granskning är ett obligatoriskt moment. Varje kursdeltagare måste granska en uppgift. Syftet med granskningen är att du genom att kritiskt granska en annans program ska få en ökad förståelse för hur man ska (och inte ska) programmera.
Tips! Välj granskare först när du är klar att redovisa, och välj då någon som också är klar med sitt program, så att ni kan granska varandra. Om allt annat fallerar kan du vända dig till kursledaren för att utföra en särskild granskning.

Slutredovisning

Tid för slutredovisning bokar du via kursens webbsida. Specifikationen, besiktningsprotokollet och granskaren ska medföras till slutredovisningen.

J-uppgifterna är av olika svårighetsgrad. Högre svårighetsgrad ger fler betygspoäng (se "Betyg"), men tar givetvis också längre tid att göra. Vi ställer också högre krav på programmeringsstil för uppgifter av högre svårighetsgrad. Betygspoängen finns angiven på J-uppgiften. Tänk på att du måste jobba mycket på egen hand med uppgiften och inte alltid kan räkna med hjälp. Handledarnas mål är att hinna hjälpa så många som möjligt att uppnå gränsen för godkänt. Tips! Välj en uppgift som har grafik som extrauppgift, vilken du kan hoppa över om tiden inte räcker till.

Efter kursens slut kan J-delen endast redovisas i omtentaperioder. Eftersom datorsystemen byts eller uppgraderas årligen så bör du vara medveten om att tiden du har på dig att redovisa din J-del är begränsad. Samtidigt som bonuspoängen försvinner så kan lydelsen till din J-uppgift behöva bytas ut. Du måste då ta kontakt med kursledaren. Vi reserverar oss för att byten av datorsystem kan medföra att vissa eller samtliga J-uppgifter inte går att utföra i framtiden. Du kan alltså bara vara säker på att det går att redovisa din J-del fram till nästa kursstart.

J-uppgiftens betygspoäng (17­52 poäng)

Bonuspoäng för att ha redovisat labb 1-6 i tid (max 5 poäng)

Bonuspoäng för att ha lämnat in specifikationen i tid (3 poäng)

Bonuspoäng för att ha redovisat prototypen i tid (4 poäng)

Bonuspoäng för att ha redovisat J-uppgiften i tid (2 poäng)

Bonuspoäng för att ha klarat tentan vid ordinarie tillfälle (2 poäng)

• Den som har redovisat sin J-del kan höja sitt betyg genom att inom ett år från kursstart redovisa en eller flera extrauppgifter. Redovisningen görs vid något av uppsamlingstillfällena för restlaborationer (utannonseras via kursen webbsida).
• Om extrauppgifter saknas eller inte räcker till kan man föreslå egna utvidgningar för kursledaren, som betygssätter förslagen.
• Man har bara ett år från kursstart på sig att höja sitt betyg, sen är det försent. Om kursen började i period 2 år 2000 måste man alltså redovisa senast i tentaperioden efter period 1 år 2001.
• Man kan inte höja sitt betyg genom att göra en helt ny uppgift.

• Förberedelser inför föreläsningar (läsa igenom kursmaterialet) och efterarbete (genomgång av anteckningar): 1 timme per föreläsning.
• Efterarbete till övningarna (genomgång av anteckningar): 1 timme per övning.
• Förberedelser inför laborationer (genomläsning), arbete med laborationer samt redovisning, vilket enligt förra årets elever var ~78 timmar disponerat på följande sätt:

  laboration 1:	~2 h
  laboration 2:	~3 h
  laboration 3:	~5 h
  laboration 4:	~9 h
  laboration 5:	~8 h
  laboration 6:	~9 h
  J-del:	~42 h

För att bli godkänd på en labb så ska du dels ha utfört labbuppgiften och dels kunna redogöra för hela uppgiften och lösningen. Varje student ska kunna redogöra för hela uppgiften och lösningen även om labben gjorts i grupp. Vid arbete i grupp ska alla gruppmedlemmar bidra till arbetet.

Enligt KTH:s jurist är det att betrakta som fusk om en student försöker att redovisa en laborationsuppgift som vederbörande inte löst själv. Det är alltså fusk att kopiera en lösning eller delar av en lösning från någon annan utan att redovisa att du gjort så även om du sätter dig in i lösningen, förstår den och kan redogöra för den. Det är inte heller tillåtet att inleda andra i frestelse att fuska genom att göra sina egna lösningar lätt tillgängliga. För denna kurs tillämpas följande hederskodex:

Grundregeln är att det jobb du gör i kursen på labbar och tenta ska du göra själv, förutom att labb 1­6 görs i grupper om två studenter. Vid redovisning av labbar ska varje individ kunna redogöra i detalj för hela lösningen.

Ibland, speciellt när man skriver program, kan det vara nödvändigt att fråga någon annan (en kamrat eller en handledare) om hjälp med att hitta fel. Det kan också vara aktuellt att utnyttja färdiga exempelprogram från exempelvis kurslitteraturen. Detta är tillåtet förutsatt att du uppfyller följande villkor.

• Du ska med kommentarer i programkoden ange vad du fått hjälp med av handledare/kamrat eller hämtat från färdiga exempelprogram.
• Du måste förstå och kunna redogöra för hela den färdiga lösningen, även de delar du fått hjälp med.

Varje annan form av samarbete eller utnyttjande av andras lösningar betraktas som ett brott mot hederskodexen och kan resultera i att du måste göra en ny uppgift och/eller att ärendet överlämnas till KTH:s juridiska avdelning som bedömer om det ska tas upp i KTH:s disciplinnämnd.

Det är naturligtvis tillåtet att använda material som finns i läroboken eller som kursledningen tillhandahåller. Gör du det, så ska du skriva en kommentar till de aktuella delarna som anger var de härrör ifrån (allt enligt hederskodexen). Om examinator bedömer att du fått för mycket hjälp med din lösning tilldelas du en ny uppgift.

Upp till allmänna kurssidan.