Nada

Kursanalys för Programmeringsteknik för B2, läsåret 2001-2002

Författare: Ann Pan.

Kursdata

Kurs 2D1310, Programmeringsteknik för B2 (4p)
Momentindelning Lab1 G/U (1p), tenta G/U (1p), lab3 3/4/5/6 (2p)
Kursen genomförd Period 1-2 2001-2002
 
Föreläsningar 26 h (+6 h), 13 st (+3 st repetition)
Övningar 16 h, 8 st
Laborationer 28 h (+12 h), 14 st (+6 st extra med bokade salar)
 
Kursledare Ann Pan
Föreläsare Anna Redz
Övningsassistenter Ann Pan, Gunnar Elvers
 
Kurslitteratur Torkel Franzén.
Java från grunden.
Andra upplagan, Studentlitteratur 2001, ISBN 91-44-01939-4.
 
alla aktiva* B-00 B-99**
Antal studenter 69 65 50 76
Klara med moment LAB1    
  En månad efter kursslut 86% 91% 92% 95%
  Åtta månader efter kursslut# 88% 94% 96% 97%
Klara med moment TEN2    
  Efter ordinaretentan 39% 42% 42% 68%
  Efter omtentamen 68% 72% 76% 84%
  Åtta månader efter kursslut# 73% 77% 82% 88%
Klara med moment LAB3    
  En månad efter kursslut 45% 48% 54% 67%
  Åtta månader efter kursslut# 77% 82% 84% 79%
Prestationsgrad    
  En månad efter kursslut 61% 65% 69% 78%
  Åtta månader efter kursslut# 79% 83% 87% 86%
Examinationsgrad    
  En månad efter kursslut 43% 46% 52% 47%
  Åtta månader efter kursslut# 55% 58% 64% 51%
Slutbetyg en månad efter kursslut    
  Betyg 3 55% 55% 59% ---
  Betyg 4 26% 26% 26% ---
  Betyg 5  6%  6% 15% ---
  Betyg 6 13% 13%  7% ---
Slutbetyg åtta månader efter kursslut#    
  Betyg 3 62% 62% 64% ---
  Betyg 4 21% 21% 21% ---
  Betyg 5  8%  8%  7% ---
  Betyg 6  9%  9%  7% ---
* Aktiva studenter var dem som åtminstone redovisade laboration 1 och 2.
** Förra läsårets kursomgång.
# Datumet bonuspoängen försvann.

Mål

Enligt studiehandboken är kursens mål att ge för att studenterna ska Kursens första del (LAB1) är uppbyggd kring små programmeringsuppgifter som löses i grupper om två och två. Målet med dessa uppgifter är att förklara viktiga begrepp och moment som behövs till tentan (TEN2) och framförallt den större individuella J-uppgiften (LAB3). Målet med tentan är att få studenterna att sätta sig in i de fem viktigaste momenten i kursen (om än med hjälp av små problem).

Kursen ger den intresserade en gedigen grund att stå på inför vidare programmeringsstudier, antingen i rent datalogiska kurser eller inom områden där programmering och datateknik tillämpas.

Examination

Kursen har tre moment vilka alla måste vara godkända. Moment LAB1 består av sex labbar som godkänns av handledare i datorsal. Dessa labbar genomförs normalt sett i grupper om två studenter. Kursens andra moment, TEN2, är en tentamen med fem frågor/moment: parametrar vid metodanrop, metodanrop, vektorer, klasser och instanser samt minneshantering. Varje fråga/moment består av en a- och en b-del. För godkänt krävs att minst en av a- eller b-delen klaras av. Kursens tredje moment, LAB3, är också kursens mest krävande och består i en individuell programmeringsuppgift (J-uppgift) samt granskning av någon annans program. J-uppgifterna varierar i omfattning och är den del av kursen som styr slutbetyget. J-uppgiften redovisas i datorsal för handledare som också genomför en kontroll gentemot tidigare inrapporterade J-uppgifter.

Sammanfattning

27 av 65 "aktiva" studenter besvarade hela eller delar av kursenkäten. Detta motsvarar 41% av kursens studenter. Kursanalysen är delvis baserad på dessa svar.

Kursen upplevs som intressant, meningsfull och tidskrävande. Kursen var dock bortprioriterad för andra, "viktigare" och svårare parallella kurser.

Laborationerna tog längre tid jämfört med föregående år till stor del på grund av dåligt formulerade laborationer.

Förändringar inför denna kursomgång

Undervisning

Föreläsaren (Anna Redz), föreläsningsanteckningarna, teaterinslagen och datordemonstrationer under föreläsningarna var uppskattade. Hälften av studenterna tyckte att det kunde ha varit fler datordemonstrationer.

Salsövningarna var uppskattade och assistenterna fick bra betyg. En tredjedel av studenterna ansåg att undervisningsspråket (svenska/engelska) var av betydelse. Detta troligen på grund av ovana att bli undervisad på engelska/svenska eller begränsade engelska/svenskakunskaper.

Laborationshandledarna ansågs ha väldigt varierande kompetens men i överlag bra. Några handledare hade förmodligen mindre erfarenhet med handledning och gav därför "mindre bra förslag" istället för att be om hjälp från en annan handledare.

Laborationer

Det utnyttjade labbpeket hade inte blivit tillräckligt korrekturläst, vilket ledde till att speciellt laboration 4 och framåt var väldigt svårtolkade utan tydlig poäng och tog onödigt mycket tid i anspråk.

Redovisningskraven på laboration 1-6 var för små vilket ledde till att studenterna klarade laborationerna utan att för den delen vara tillräckligt förberedd för tentan och J-uppgiften.

Ungefär hälften av alla som klarade laborationerna klarade ordinarietentan. Detta kan bero på att bara den ena i en labbgrupp med två personer förstod laborationerna.

Enligt en student var det ett "lite stort hopp till laboration 4, men å andra sidan var det bra att man lungt kunde bekanta sig med språket i början."

Grafikanpassningsdokumentet ansågs svår att förstå och följa.

Alla uppskattade J-uppgiften och ansåg att den var det moment de lärde sig mest från i kursen.

Väntetiden vid labbarna var inte ett stort problem denna kursomgång. De flesta som behövde hjälp fick det under de vanliga schemalagda labbtiderna trots att studenterna ibland behövde vänta upp till en timme.

Tentamen

Ordinarie tentamen innehöll färre "gratis"-frågor d v s frågor som studenterna kunde få rätt svar på trots att de hade tänkt fel eller frågor som kunde lösas med mönstermatchning av gamla tentor. Detta resulterade i ett betydligt sämre tentaresultat jämfört med föregående år. (Ungefär hälften av studenterna klarade ordinarietentan detta år jämfört med 71% förra året.)

En students kommentar visar hur enkla extentorna var: "Extentorna tog ca 15-20 min att skriva och den här [ordinarie tentamen] tog 2h."

Tentan ansågs som vanligt mycket lättare efter studenten hade klarat J-uppgiften.

Kurslitteratur

Kurslitteraturen bestod av en kursbunt (med bland annat föreläsningsanteckningar, J-delshäfte och ett Javahäfte) samt kursboken "Java från grunden" av Torkel Franzén alternativt "Java in a Nutshell", Third Edition av David Flanagan.

Ungefär en tredjedel av alla som besvarade kursenkäten förberedde sig aldrig till lektionerna, d v s de läste aldrig igenom relevanta avsnitt i boken/kompendiet etc.

De flesta tyckte att "Java från grunden" var mindre bra, framför allt på grund av att den var för enkel och saknade grafik och därmed inte skulle kunna utnyttjas senare. En del tyckte boken var bra eftersom den var på svenska och lättläst. Knappt en tredjedel använde inte boken alls utan bara Javahäftet.

Två studenter använde "Java in a Nutshell" och gillade den.

Alla som använde Javahäftet tyckte att det var bra och att det innehåller många bra exempel och täcker allt i kursen. Vissa tyckte ändå att Javahäftet kunde innehålla ännu fler exempel och vara bättre strukturerat. En student skrev att Javahäftet kunde användas som kursbok om det var mer omfattande.

Kursens belastning för eleverna

Ungefär 90% av alla som godkänts på alla labbarna inklusive J-uppgiften har också angivit nedlagd tid. Denna tidstatistik visar att labbarna tog omkring 100 timmar i medel. Detta är inte mer tid än de 115 timmar som uttalat krävs för kursen men det är betydligt längre tid än förra årets 72 timmar. Av denna extratid ligger större delen på labb 4-6, vilket troligtvis beror på labbpekets dåliga utformning.

Utöver laborationstiden tillkommer studier inför tentan. Av de som svarade på kursenkäten uppgav ungefär 75% att de läste 12 timmar eller mindre till tentan. Ungefär hälften läste 8 timmar eller mindre till tentan.

Förkunskaper

De förkunskaper som behövs är kännedom om operativsystem, filer och något redigeringsprogram. Av de som svarat på kursenkäten uppgav 74% att de hade tillräckliga förkunskaper. 15% uppgav att de inte hade tillräckliga förkunskaper.

Kursenkät

Se den kompletta sammanställningen av enkätsvaren.

Verkligt kursinnehåll

Vi har hållit oss till kursens detaljschema.

Planerade förändringar


^ Upp till kurssidan.


Sidansvarig: <panda@nada.kth.se>
Senast ändrad 19 september 2002
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>