Nada

Kursanalys för Programmeringsteknik för V1, läsåret 2000/2001

Författare: Erik Forslin.

Kursdata

Kurs 2D1310, Programmeringsteknik för V (4p)
Momentindelning Lab1 G/U (1p), tenta G/U (1p), lab3 3/4/5 (2p)
Kursen genomförd Period 1-2 2000/2001
Föreläsningar 26 h (+6 h), 13 st (+3 st repetition)
Övningar 16 h, 8 st
Laborationer 28 h (+14 h), 14 st (+7 st extra med bokade salar)
Kursledare Erik Forslin
Övningsassistenter Thomas Larsson, Ninni Carlsund
Kurslitteratur Lewis and Loftus.
Software solutions: foundations of programdesign.
Second Edition, Addison-Wesley, 2000.
Antal studenter 137 / 121 (alla / V-00)
Klara med moment LAB1 00-12-31 76% / 78% (alla / V-00)
Klara med moment TEN2 00-10-28 76% / 79% (alla / V-00)
Klara med moment TEN2 00-01-13 80% / 83% (alla / V-00)
Klara med moment LAB3 00-12-31 58% / 61% (alla / V-00)
Prestationsgrad 00-12-31 67% / 70% (alla / V-00)
Examinationsgrad 00-12-31 53% / 55% (alla / V-00)

Mål

Enligt studiehandboken är kursens mål att ge för att studenterna ska Kursens första del (LAB1) är uppbyggd kring små programmeringsuppgifter som löses i grupper om två och två. Målet med dessa uppgifter är att förklara viktiga begrepp och moment som behövs till tentan (TEN2) och framförallt den större individuella j-uppgiften (LAB3). Målet med tentan är att få studenterna att sätta sig in i de fem viktigaste momenten i kursen (om än med hjälp av små problem).

Kursen ger den intresserade en gedigen grund att stå på inför vidare programmeringsstudier, antingen i rent datalogiska kurser eller inom områden där programmering och datateknik tillämpas.

Förändringar inför denna kursomgång

Sammanfattning

Omskrivningen av labbarna gav både bra och dåliga resultat. Tentaresultatet var högre (ungefär fem procentenheter). Nedlagd tid på laborationerna lägre (i medel 79 timmar jämfört med fjolårets 93 timmar). Medeltiden för j-uppgiften har minskat med drygt tio timmar till 32 timmar. Arbetsbördan på de första sex labbarna ligger liksom tidigare på labb fem och sex. Den stora missbedömningen låg i labb 6 (grafik), som var alldeles för tidskrävande. Under kursens gång användes med framgång en alternativ labb 6 som kunde redovisas vid ett enda tillfälle och som inte gav någon bonuspoäng som de andra labbarna. Ungefär 25 (18%) studenter deltog dock inte under detta extra redovisningstillfälle, vilket återspeglas i statistiken för avklarat moment LAB1.

Väntetiden vid labbarna var i det största problemet. Det är svårt att få många handledare att komma regelbundet, speciellt i slutet av perioderna.

Undervisningen

Föreläsningarna var uppskattade och välbesökta. I kursenkäten noteras tydligt att föreläsningsanteckningarna är något som de flesta tycker underlättar. Även datordemonstrationerna var omtyckta, trots att det stundtals gick snabbt.

Salsövningarna var också uppskattade och assistenterna fick bra betyg (90% tyckte att assistenterna kunskapsmässigt bra/ganska bra, 86% tyckte att assistenterna bra/ganska bra pedagogiskt sett).

Examination

Kursen har tre moment vilka alla måste vara godkända. Moment LAB1 består av sex labbar som godkänns av handledare i datorsal. Dessa labbar genomförs normalt sett i grupper om två studenter. Kursens andra moment, TEN2, är en tentamen med fem frågor/moment: parametrar vid metodanrop, metodanrop, vektorer, klasser och instanser samt minneshantering. Varje fråga/moment består av en a- och en b-del. För godkänt krävs att minst en av a- eller b-delen klaras av. Kursens tredje moment, LAB3, är också kursens mest krävande och består i en individuell programmeringsuppgift (j-uppgift) samt granskning av någon annans program. J-uppgifterna varierar i omfattning och är den del av kursen som styr slutbetyget. J-uppgiften redovisas i datorsal för handledare som också genomför en kontroll gentemot tidigare inrapporterade j-uppgifter.

Kurslitteratur

Kurslitteraturen består av en kursbunt (med bland annat föreläsningsanteckningar, j-uppgiftstips och ett Java-häfte) samt kursboken "Java Software Solutions".

Kursenkät

Se den kompletta sammanställningen av enkätsvaren.

Kursens belastning för eleverna

Under labbarna frågar vi också hur mycket tid som studenterna lagt ned. Ungefär 75% av alla som godkänts på labbarna har också angivit nedlagd tid. Denna tidstatistik visar att labbarna inte tar mer tid än vad som kan krävas av en fyrapoängskurs (80 timmar i medel). Knappt halva tiden går åt till j-uppgiften. Till laborationstiden tillkommer studier inför tentan. Av de som svarade på kursenkäten uppgav ungefär 75% att den läste mindre än 12 timmar till tentan.

Förkunskaper

De förkunskaper som behövs är kännedom om operativsystem, filer och något redigeringsprogram. Av de som svarat på kursenkäten uppgav 64% att de hade tillräckliga förkunskaper. 10% uppgav att de inte hade tillräckliga förkunskaper.

Verkligt kursinnehåll

Vi har hållit oss till kursens detaljschema.

Planerade förändringar

Den stora förändringen till nästa år är att kursen kommer ges som PBL-kurs (PBL = ProblemBaserat Lärande). Detta kommer dock inte påverka kursens andra eller tredje moment (TEN2 eller LAB3, j-uppgiften). De inledande laborationerna (LAB1) byts ut mot fyra "Övning&Labb"-tillfällen bestående av små programmeringsproblem plus ett projekt med 6 personer i varje grupp. Varje grupp kommer ha en handledare/mentor, men gruppen får själv välja programmeringsuppgift och genomföra programmeringen. Handledarens uppgift är att styra programmeringsuppgiften att belysa de fem moment som ingår på tentan, samt svara på frågor och ge tips och hänvisningar till relevant litteratur. För enstaka studenter kommer det finnas möjlighet att göra labbarna enligt det gamla mönstret, men de kommer då inte få någon "egen" handledare. Följande praktiska punkter är något som bör beaktas till nästa år:

^ Upp till kurssidan.


Sidansvarig: <efo@nada.kth.se>
Senast ändrad 11 april 2001
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>