Nada

Kursanalys för 2D1311 Programmeringsteknik för Bio & L, 2001

Kursanalysen är utförd av kursansvarige Olle Bälter, PBL-handledarna Erik Forslin, Gunnar Elvers, Hedvig Sidenbladh, Johan Hellsvik, Karl Danielsson, Magnus Rosell, Thomas Larsson, studienämnden på Lantmäteri: Anders Eriksson, Matilda Pihlgren och Åsa Pettersson samt studienämnden på Bioteknik i form av Andrea Pelikan.

Kursdata

  • Kurs: Programmeringsteknik med PBL, 2D1311, 4p.
  • Våren 2001 (period 3 och 4).
  • Kursledare: Olle Bälter. PBL-handledare: Dennis Tell, Erik Forslin, Gunnar Elvers, Hedvig Sidenbladh, Johan Hellsvik, Karl Danielsson, Magnus Rosell, Martin Camitz, Mikael Nordenfelt, Thomas Larsson och Vahid Mosavat.
  • 15h F (samt 6h repetitionsföreläsningar för studenter som missat tentamen).
  • 12h kombinerad sals- och datorsalsövningar.
  • 4h handledning i övningssal.
  • 36h handledning i datorsal.
  • 23 PBL-grupper samt en grupp med studenter som använde labhäftet.
  • 130 registrerade studenter, varav 125 har deltagit i kursen.
  • Kurslitteratur: Valfri. De flesta har i huvudsak användt Javahäftet som ingick i kursbunten, övriga Lewis & Loftus SoftwareSolutions eller Franzén Java från Grunden.
  • Kursen består av lab1 (1p), ten2 (1p) samt lab3 (2p).
  • Vid kursens slut var 124 personer klara med lab1, 111 klara med ten2 och 101 klara med J-uppgiften.
  • Prestationsgrad 1 juni 2001 87% (upp 5%-enheter).
  • Examinationsgrad 1 juni 2001 81% (upp 10%-enheter).
  • Biostudenterna har bättre resultat på lab1 (100% vs 96%) och ten2 (93% vs 82%) medan Lantmätarna är något bättre på J-uppgiften (77% vs 75%).

Mål

Kursens mål är att lära studenterna att arbeta självständigt med en dator och förstå vad program kan användas till. Kursen ska också ge en god grund för vidare studier inom området för dom studenter som blir intresserade.

Förändringar inför denna kursomgång

Bioteknikstudenterna läste tillsammans med Lantmätarna. Studenterna tilldelades fasta labbplatser som behölls under hela kursen. De som inte ville arbeta i PBL-grupp fick använda ett labbhäfte. Specarna snabbrättades och lämnades tillbaka med muntliga kommentarer. Föreläsningsanteckningarna utökades med fler kommentarer, större stil och mer utrymme för anteckningar och en innehållsförteckning. Javahäftet utökades så att alla moment som ingår i kursen finns där. En extraföreläsning på nybörjarnivå hölls i inledningen. Prototypredovisningen förenklades så att samtliga studenter fick samma sista datum (före påsk). Kompletteringen av tentan gjordes officiell och schemalades en vecka efter tentan. Kraven på själva kompletteringen höjdes genom att endast de som skrivit bra på ordinarie tentan kunde nöja sig med att lösa ett tal på kompletteringsskrivningen. Övriga fick skriva om hela tentan.

Sammanfattning

Kursen har fungerat bra i år, tom bättre än förra året, trots det utökade antalet studenter och handledare. Detta kan delvis förklaras av den högre antagningspoängen på Bio som kan medföra mer studevana studenter. Lantmätarna har höjt sin examinationsgrad 4%-enheter medan prestationsgraden ligger kvar på fjolårets nivå (82%). Fler har blivit klara med J-uppgiften, medan färre är klara med tentan.

Undervisningen

Föreläsningar inriktade på de viktigaste momenten har hållits i D2. Kombinerade sals- och datorsalsövningar hölls de två första veckorna. I övrigt har undervisningen skötts i PBL-grupper om sex studenter i första perioden och i datorsal som handledning under andra perioden. Tre extraföreläsningar gavs efter tentan för de som missade den. Två av föreläsningarna förstördes av att tekniken i E1 resp D2 inte fungerade. I E1 fanns ingen Unixdator, trots förfrågan och bekräftelse i god tid. I D2 låste sig kontrollpanelen helt och ingenting gick att använda (filmduken blockerade bägge krittavlorna).

Examination

Lab1 examinerades individuellt av PBL-gruppshandledarna.
Ten2 är en skriftlig tentamen om tre timmar med fem frågor som har en a- och en b-del. Antingen a- eller b-delen måste vara rätt besvarad på samtliga uppgifter för att bli godkänd.
Lab3 examinerades individuellt av erfarna handledare. Samtliga lösningar sparas i en databas för att motverka kopiering av lösningarna. Före redovisningen jämförs studentens lösning med samtliga tidigare registrerade.

Kurslitteratur

De flesta studenterna har använt Javahäftet som delades ut i kursbunten. Många har dessutom skaffat en lärobok i Java.
Föreläsningsanteckningar delas ut i kursbunten.

Studentenkät

Detta tycker de 54 studenter som har svarat på enkäten om kursen: Kursen uppfattas i genomsnitt som medelsvår till ganska svår. Kursen anses intressant av 77% (upp 4%-enheter), relevant av 67% (upp 16%-enheter). Målen med kursen anses klara av 79% (upp 8%-enheter). Kompetensen hos handledarna var god till mycket god (61% anser att handledarna går igenom bra eller mycket bra, 84% (ner 4%-enheter) anser att kontakten mellan studenter och handledare är bra eller mycket bra).

Endast 60% kände sig motiverad att läsa kursen till en början, men det verkar som om några har blivit mer motiverade under kursens gång.

Roliga föreläsningar ändrade mina åsikter, men tempot kunde varit något lägre i början innan alla fakta stod klara
---
Tidigare har jag inte varit särskilt intresserad, men det lossnade lite efter hand. Jag försökte att var förbredd till föreläsningarna och jag tror det hjälpte!
---
Intresset kom i takt med att min kunskap om programmering ökade.
---
Jag satte mig in ämnet och det var mycket roligare än vad jag trodde att det skulle vara.

Den bästa delen av kursen var J-uppgiften. 70% av studenterna skulle välja att arbeta på PBL-sätt om de fått chansen att välja nu. 30% skulle dock föredra styrd inlärning i tvåpersonersgrupper (som på övriga kursomgångar). 20% anser att PBL-problemen fungerade mindre bra eller dåligt pedagogiskt

Föreläsningarna var bra eller mycket bra ansåg 54% (ner 11%-enheter), 17% ansåg att de var mindre bra eller dåliga.
Tempot var lite för högt i början, för min del tog det lång tid att smälta nya trots att jag försökte att läsa i förväg. Lugnare tempo i början skulle nog gagna alla även de som har mer kunskaper från början.
---
Jättebra! Jag blev glad av varje föreläsning. Intressant och på lagom nivå och en öppen stämning för frågor. Toppen med extraföreläsningar där det sades vad som skulle gås igenom så att man kunde slippa dem med gott samvete om man förstod, men vågade ställa frågor om man inte gjorde det. Tack Olle Bälter för en jättebra, respektfull och trevlig undervisning.
---
Mr Bälter är den bästa föreläsaren jag någonsin haft under de tre år jag läst på högskola. Otroligt pedagogisk med en fantastisk förmåga att faktiskt kunna förstå de frågor som ställs. Att han dessutom kan ge ett svar på lagom nivå gör honom till den ideale föreläsaren.
---
För långsamt i början, för fort på slutet. Ett riktigt sömnpiller emellanåt.

Det utdelade materialet var bra eller mycket bra (79%).

Extraföreläsningarna för dem som missat tentan var bra eller mycket bra (79%, ned 17%-enheter).

Studenterna uppger att de lär sig mest på J-uppgiften, genomgångar med PBL-handledaren och av handledare i datorsal. Minst lär sig studenterna av allmänna handledare, kamrater samt att läsa på egen hand.
Moment Andel som lärt sig mycket, eller ganska mycket
J-uppgift92 (ner 5%-enheter)
PBL-handledaren72 (- 7)
Datorsalsövningar72
Tentaläsning64 (+3)
Inledande sals- och datorsalsövningar57 (+1)
PBL-problem52 (- 9)
Föreläsningar43 (+-0)
Läsa på egen hand39 (-5)
Kamrater35 (+1)
Allmänhandledningen12 (-10)

Kursens belastning för studenterna

Studenterna har vid redovisning frågats efter hur lång tid som de har använt för att lösa respektive labb. I snitt har den tiden varit 72 timmar (ner 6) för labbdelarna av kursen. Tentaläsningen har i genomsnitt tagit 10 timmar. Om man antar att genomsnittsstudenten har deltagit i samtliga föreläsningar och övningar (men inte extraföreläsningarna) så innebär detta en totaltid på i genomsnitt 112 h för föreläsningar, PBL, J-uppgift, tentaläsande och tentamen. Det blir 28 h per studiemedelspoäng (ner 2h). Bioteknikerna hade i år fyra kurser parallellt under kursens sista period. Detta kan förklara en del av bortfallen för J-uppgiften.

Planerade/föreslagna förändringar

Instuderingsfrågor som redovisas av studenterna enskilt för övriga i gruppen som ett alternativ till PBL-problem i grupp. PBL-uppgiften ska slutföras av samtliga som väljer den lösningen. Vi är visserligen överens om att det inte är nödvändigt i grupper som fungerar bra, men grupperna som inte fungerar verkar behöva en piska. Ett alternativ för grupper som inte arbetar på ett vettigt sätt med PBL-uppgiften är att handledaren styr över gruppen till att arbete med instuderingsfrågorna. Handledarna skall utbildas så att alla har samma uppfattning om minnesbilderna. Handledarna ska inte ta egna initiativ till genomgångar utan endast hjälpa studentarna att hitta svaren på deras frågor. Kraven på innehåll i PBL-uppgiften ska definieras i kurs-PM. Ett av kraven ska vara att sätta upp delmål. Några handledare ska prova att ha tre fyrapersonersgrupper i st f två sexpersoners. Under uppgraderingen av Javahäftet ska exemplen ses över så att det blir lättare att förstå sammanhanget. En separat föreläsning ska hållas för att gå igenom kursprogrammet för alla som inte vill läsa det.