Nada

Kursanalys för 2D1240, Numeriska metoder gk2, för F2, våren 1997

Kursdata

Tid: period 3,(4) läsåret 1996/97 dvs januari - april 1997.
Poängantal: 4, varav laborationer 2 poäng (labA och labB på vardera 1p), tenta 2 poäng.
Tenta: ordinarietenta efter period 3 (8 mars), påskomtenta (5 april).
Föreläsningar: 26 timmar.
Övningar: 16 timmar.
Laborationer: två vanliga (labA) och två av projektkaraktär (labB), 18 timmar schemalagd tid. Projekten redovisas med rapport och föredrag.
Kursledare och föreläsare: Gerd Eriksson
Övningslärare: Gerd Eriksson, Peter Hansbo, Gunnar Andersson.
Antal registrerade elever: 127, varav 125 redovisat någon labb.
Kurslitteratur: Kompendium i numeriska metoder med MATLAB av Gerd Eriksson.
Grunderna i numeriska metoder av Peter Pohl.

Avklarade moment 1997-06-01:

    Tentamen      111     87% av de 127 registrerade (2p)
    LabA          124     98%                        (1p)
    LabB          117     92%                        (1p)
    Prestationsgrad:      91%
    Examinationsgrad:     87%

Mål

Kursens mål är att ge för att eleverna ska

Förändringar inför denna kursomgång

Samordning med kursen i hållfasthetslära som gick parallellt för F2 innebar lite omflyttningar av kursstoffet. En introduktion till numerisk behandling av differentialekvationer lades före integrationsavsnittet mitt i kursen, så att det kunde användas i en balkböjningslaboration i hållfasthetsläran (med numerik- och Matlabhjälp från vår sida).
Vi införde en liten ändring av viktningen av slutbetyget, så att betyget tre på tentamen inte kan höjas till mer än slutbetyget fyra efter viktning med poängen på rapporten och föredraget.

Faktiskt innehåll i kursen

Dokumentation av kursen finns tillgänglig på kursomgångens webbsida.

Elevernas synpunkter och kursledarens kommentarer

Kursenkäten på WWW besvarades av 41 kursdeltagare. En kursutvärderargrupp på fyra elever skapades tidigt och hade flera möten med mig under kursens gång och ett avslutande möte efter det att kursenkäten sammanställts. Gruppen skrev en sammanfattning på en A4-sida.

Kursen har som helhet mottagits positivt. Den har ansetts som lätt/medelsvår, intressant och meningsfull. Alla som besvarade enkäten tyckte att de hade tillräckliga förkunskaper. Kompendiet fick högt betyg. Läroboken fick blandade omdömen (oftast "hyfsad", några "mycket bra") men nära fyrtio procent av eleverna använde inte boken alls. Exempelsamlingen utnyttjades mindre än vad jag hade väntat mig.
Närvaron vid föreläsningarna var rätt hög (men inte i klass med kursen för D2 i höstas) - sextio procent bevistade mer än åttio procent av föreläsningarna. Salsövningarna och datorövningarna hos Gunnar Andersson och mig fungerade bra, vi har haft F-teknologer i många år och fick god kontakt med eleverna (både Gunnar och jag pluggar fotolistan över årskursen så att vi lär oss de flesta namnen). Peter Hansbo kom som ny lärare utifrån och hade tydligen inte helt lätt att bli populär hos eleverna.
Laborationerna 1 och 2 tog för de flesta drygt tio timmar vardera, projektlabbarna 3 och 4 med rapport och föredragsförberedelser tog omkring 20 timmar vardera (några timmar mindre än för D-teknologerna), totalt en rimlig arbetsinsats för två kurspoäng. Labbarna ansågs överlag som lärorika och roliga (möjligen kunde första labben som består av många småuppgifter hänga ihop bättre). Det klagades över bristande tillgång på datorer utanför kursens schemalagda datorövningar.
På frågan om det borde finnas hemtal i nummekursen svarade bara fem procent ja (labbarna är helt tillräckliga).
F2 läste tre tunga obligatioriska kurser parallellt med nummekursen i period tre, många av teknologerna suckade över den stora arbetsbördan och de splittrade studierna.
De flesta tycket att ordinarietentan i mars speglade kursinnehållet bra och resultatet var fint med 96 godkända av 106 skrivande.
Ungefär sextio procent tycker att kurspoängen 4p är lagom medan de övriga anser att kursen är så omfattande att den borde ge minst 5 poäng.

Planerade förändringar inför nästa kursomgång

Kompendiet ska enligt önskan få ett sakregister och utökas med avsnitt om tillförlitlighet och richardsonextrapolation.
Tydligare läsanvisningar till läroboken GNM och exempelsamlingen kan kanske förbättra utnyttjandet av dem.

^ Upp till kursomgångar.


Sidansvarig: <gerd@nada.kth.se,>
Senast ändrad 28 augusti 1997
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>