2D1240 Numeriska metoder, grundkurs II för F

Resultat av kursutvärdering gjord i april 1996


  1. Upplever du kursen som lätt eller svår?

    1. 6% (2 st) Mycket lätt.
    2. 47% (15 st) Lätt.
    3. 41% (13 st) Medel.
    4. 6% (2 st) Ganska svår.
    5. 0% (0 st) Mycket svår.


  2. Fick du i början av kursen klart för dig vad kursens mål var?

    1. 72% (23 st) Ja.
    2. 22% (7 st) Tveksam.
    3. 6% (2 st) Nej.


  3. Tycker du att kursen är intressant och meningsfull?

    1. 31% (10 st) Ja, mycket.
    2. 53% (17 st) Ja.
    3. 16% (5 st) Neutral.
    4. 0% (0 st) Inte särskilt.
    5. 0% (0 st) Nej.


  4. Förkunskapskraven för kursen är ettans matematikkurser och vana vid unix och emacs. Tycker du att dina förkunskaper var tillräckliga när kursen startade?

    1. 94% (30 st) Ja.
    2. 3% (1 st) Tveksam.
    3. 3% (1 st) Nej.


  5. Vad tycker du om kursboken Grunderna i numeriska metoder (GNM)?

    1. 9% (3 st) Mycket bra.
    2. 19% (6 st) Bra.
    3. 28% (9 st) Hyfsad.
    4. 6% (2 st) Mindre bra.
    5. 0% (0 st) Dålig.
    6. 38% (12 st) Har inte använt den.

    Kommentarer om boken:

    Jag har inte läst särskilt mycket i boken, men då jag har tittat i den, har jag fått intrycket att den är mycket bra, och kan vara bra att slå i i framtiden.
    ---
    Bra att slå i som komplement till kompendiet.
    ---
    Jag hade den blå boken, men tittade knappt i den
    ---
    Tråkig layout
    ---
    Jag har haft användning av den trots att jag har gått på alla föreläsningar.
    ---
    Lite onödigt köp. Kompendiet räckte väldigt väl.
    ---
    Stora delar er onödiga. Kompltera kursbunten med de avsnitt som fattas och rubricera boken som frivillig literatur. (Förutan att den inte är helt nödvändig sa är det en mycket bra bok).
    ---
    Väldigt trevligt med lite humoristik här. Mycket illustrationer som underlättar läsandet.
    ---
    Jag tycker att det är dumt att kursen inte går igenom de olika momenten i samma ordning som boken. När man försöker läsa i boken enligt kursschemat blir det rörigt.
    ---
    inte riktigt anpassad till kursen
    ---
    Klarade mig utmärkt utan


  6. Vad tycker du om kompendiet?

    1. 28% (9 st) Mycket bra.
    2. 63% (20 st) Bra.
    3. 6% (2 st) Hyfsat.
    4. 3% (1 st) Mindre bra.
    5. 0% (0 st) Dåligt.
    6. 0% (0 st) Har inte använt det.

    Kommentarer om kompendiet:

    Gerds kompendium var nästan för bra, i den bemärkelsen att man i stort sett kunde skriva av det till lab1 och lab2.
    ---
    Täcker in allt som är tentarelevant. Varför skall man ha boken?
    ---
    Jag anser att de delar som inte har tagits upp i kompendiet men som tillhör kursen bör läggas till så att kompendiet skulle bli den ända kurslitteraturen.
    ---
    Ett bättre register skulle göra en redan bra bok bättre
    ---
    Täck gärna upp hela kursen med kompendiet så att vi slipper köpa boken.
    ---
    Mycket uttömmande för att vara på kompendieform. Med kompendiet kände jag att boken (GNM) inte behövdes.
    ---
    Om du letar efter någonting, finns det här.
    ---
    Skulle föredra om kursen utgick ifrån boken, med ett kompendium som komplement. Avsnitt om felkalkyl saknas = synd.
    ---
    för lite struktur, det var mer lösa exempel
    ---
    Fungerade så bra att boken var onödig


  7. Vad tycker du om exempelsamlingen?

    1. 3% (1 st) Mycket bra.
    2. 44% (14 st) Bra.
    3. 19% (6 st) Hyfsad.
    4. 9% (3 st) Mindre bra.
    5. 0% (0 st) Dålig.
    6. 25% (8 st) Har inte använt den.

    Kommentarer om exempelsamlingen:

    När jag arbetade med exempelsamlingen tyckte jag att det var väl mycket " och efter att ha provat ett par gånger, fann vi att xx var ett bra startvärde", eller "det visar sig att xx antal intervall är lämpligt". När jag räknade i det, tyckte jag att jag skulle räkna, och inte programmera matlab. Det är inte fel att skriva matlabprogram, men jag tycker inte att man ska behöva sitta vid en dator för att räkna exempel.
    ---
    Totalt oanvänd för min del.
    ---
    Bra att alla lösningar finns. Det är naturligtvis en förutsättning för att vi teknologer skall ha "nytta" av den. Man läser först uppgiften, funderar, tittar i facit, och sen så löser man uppgiften.
    ---
    Lite väl omfattande, jag räknade en ytterst blygsam del av uppgifterna
    ---
    Schysst. Tyvärr använde jag den inte så mycket som jag kanske borde ha gjort.
    ---
    En del uppgifter otydliga i meningen att det inte framgår om men ska skriva program eller ej. Ordentliga lösningar till uppgifterna = bra.


  8. Hur stor del av föreläsningarna har du varit på?

    1. 6% (2 st) Mindre än 20%.
    2. 3% (1 st) 20-40%.
    3. 6% (2 st) 40-60%.
    4. 25% (8 st) 60-80%.
    5. 59% (19 st) Mer än 80%.


  9. Vad tycker du om föreläsningarna pedagogiskt sett?

    1. 13% (4 st) Mycket bra.
    2. 44% (14 st) Bra.
    3. 31% (10 st) Acceptabelt.
    4. 6% (2 st) Mindre bra.
    5. 3% (1 st) Dåligt.
    6. 3% (1 st) Har inte deltagit.

    Kommentarer:

    En massa OH-bilder med liten text gör att man blir trött
    ---
    Bra uppdelning. Tydliga förklaringar och roliga inslag.
    ---
    För mycket rabblande av decimaler. För många OH-bilder och för lite skriv på tavlan.
    ---
    Overhead i stora mängder ger en trött publik, och kunskapen sitter bättre om man får skriva lite
    ---
    Jag att det vore bra om föreläsaren antecknade lite mer på tavlan. Det är svårt att sitta och lyssna på helspänn hela tiden.
    ---
    Stimulerande med inlagda anekdoter (jag tänker nu främst på Gauss och det vi fick lära oss om honom och hans förhållande till sina söner!). Det får en att koppla av hjärnan några minuter, för att sedan kunna ta in informationen igen. Fortsätt med det. Kul att sjunga lite också. KTH skall ju vara en skola för KONST OCH VETENSKAP. Jag tycker att det är för lite konst. Mera sång alltså...
    ---
    Vissa overheadbilder visades för snabbt; det var ibland oklart huruvida vi hade motsvarande avsnitt fanns i kompendiet eller ej. MinstaKvadratmetoden-sången var uppskattad. Mer sånt.
    ---
    Väldigt trevliga föreläsningar. Var på allihop. Synd bara att Herr Eriksson inte kom in någon mer gång i föreläsningssalen och spelade gitarr och sjöng för oss.
    ---
    Trevligt med sången, för mycket matlab
    ---
    Kändes som något låg nivå ibland
    ---
    Ger inte så mycket extra, vilket borde vara meningen. Allt står ju i kompendiet, vilket i och för sig är mycket bra.


  10. Förbereder du dig till föreläsningarna (läser igenom relevanta avsnitt i boken/kompendiet etc)?

    1. 6% (2 st) Ja, alltid.
    2. 6% (2 st) Ofta.
    3. 16% (5 st) Ibland.
    4. 41% (13 st) Sällan.
    5. 31% (10 st) Aldrig.


  11. Vilken övningsassistent har du varit hos mest?

    1. 25% (8 st) Gerd.
    2. 59% (19 st) Gunnar.
    3. 13% (4 st) Ninni.


  12. Hur stor del av salsövningarna har du varit på?

    1. 22% (7 st) Mindre än 20%.
    2. 6% (2 st) 20-40%.
    3. 6% (2 st) 40-60%.
    4. 16% (5 st) 60-80%.
    5. 50% (16 st) Mer än 80%.


  13. Vad tycker du om övningarna pedagogiskt sett? (Talar och skriver läraren tydligt? Går läraren igenom övningsexemplen begripligt? Är kontakten lärare/studenter bra?)

    1. 25% (8 st) Mycket bra.
    2. 38% (12 st) Bra.
    3. 22% (7 st) Acceptabelt.
    4. 6% (2 st) Mindre bra.
    5. 0% (0 st) Dåligt.
    6. 9% (3 st) Har inte deltagit.

    Kommentarer:

    Gunnars kommentarer på tavlan är pedagogiskt suveräna, men det kanske blev lite mycket matte och mindre Numme den här gången
    ---
    Fler terminalövningear i stället
    ---
    Gunnar är jättebra, skriver möjligtvis lite föör mycket. Har varit hos Gerd också.
    ---
    Fånigt med för mycket frågor hos ninni och löjligt med räkneövningar då jag vill se hur man ska lösa problem innan jag räknar
    ---
    Övningsledaren får gärna tala om ifall samma lösning finns i facit. (Eller att den inte gör det.)
    ---
    Har man en bra exempelsamling med genomarbetade lösningar, så faller (i alla fall för mig) behovet av övningar bort.
    ---
    Övningarna är best lämpade för programskisser (alltför utförliga exempel blir bara tråkiga och glöms bort; implementation lär man sig bäst pa laborationerna)
    ---
    Peka gärna på olika sätt att lösa samma problem.
    ---
    För mycket matlab. för lite förklaringar/teori.
    ---
    Poöngtera gärna om lösningen är annorlunda mot ex.samlingens


  14. Får du den hjälp du behöver på datorövningarna (är handledarna kunniga, lättillgängliga, vänliga)?

    1. 59% (19 st) Javisst.
    2. 25% (8 st) Javars.
    3. 3% (1 st) Acceptabelt.
    4. 3% (1 st) Sällan.
    5. 0% (0 st) Aldrig.

    Kommentarer:

    Jag tycker handledarna är väldigt vänliga och hjälpsamma. Det var oerhört trevliga laborationer.
    ---
    Hjälpen på datorövningarna har varit mycket bra. Hjälpen har oftast lett till en förståelse av problemet så att detta har gått att lösa.
    ---
    Jag har knappt utnyttjat någon hjälp.
    ---
    Bra, inte som på indan då Siklosi hade förbjudit assarna att svara på frågor. (Det är i alla fall det intryck man fick)
    ---
    Assistenterna i Numme har varit fantastiskt hjälpsamma och vänliga i jämförelse med INDA-assen (dvs Peter Siklosi)
    ---
    Ibland tar det lång tid att få hjälp. Kanske fler assar? Ofta sitter en lärare med en labgrupp i stort sett hela övningen.
    ---
    Inga kommentarer. Alldeles utmärkt!
    ---
    Ibland tog det lång tid att få hjälp


  15. Hur mycket tid ägnade du åt laboration 1?

    1. 38% (12 st) Mindre än 9 tim.
    2. 25% (8 st) 9-14 tim.
    3. 31% (10 st) 15-20 tim.
    4. 3% (1 st) Mer än 20 tim.

    Synpunkter:

    Lätt. I stort sett bara att klippa och klistra från kompendiet. Men det var ett bra sett att komma in i MATLAB.
    ---
    Bra MATLAB-introduktion


  16. Hur mycket tid ägnade du åt laboration 2?

    1. 16% (5 st) Mindre än 9 tim.
    2. 50% (16 st) 9-14 tim.
    3. 31% (10 st) 15-20 tim.
    4. 0% (0 st) Mer än 20 tim.


  17. Bedöm hur lång tid du lägger ner på laboration 3 (inklusive rapport/föredrag):

    1. 3% (1 st) Mindre än 10 tim.
    2. 28% (9 st) 10-17 tim.
    3. 38% (12 st) 18-25 tim.
    4. 28% (9 st) Mer än 25 tim.

    Synpunkter på laboration 3 och rapporten/föredraget:

    Vi lade ner mer tid än som krävdes ty vi tyckte att problemet var intresant.
    ---
    I kravspecen till rapport/föredrag sades att de skulle vara ingenjörsmässiga till vilket hänsyn borde ha tagits i bedömningen av dessa. Tjusiga bilder som inte har med rapporten att göra borde alltså inte premieras. Detta gäller också gitarrspel på fördedragen, vilket jag inte anser vara ingenjörsmässigt och därmed har man inte löst den uppgift som man skulle lösa.
    ---
    Angående åskledaren: Vore det inte intressantare om labben innehöll några fysikaliska frågeställningar? * Bestäm E-fältet just ovanför ledaren och se om det blir överslag. * Vilken väg tar blixten ner? När eleverna ändå har lagt ner 15 tim. på att bygga upp en modell borde de stimuleras att utnyttja modellen i några små experiment. Gärna ännu fler fysikinriktade labbar.
    ---
    Labben (bananen) var lätt, så då kunde vi lägga ner mer tid på föredraget. Roligt!
    ---
    En verklig hit att ha föredrag i en kurs. Om det är någonting man måste lära sig på KTH förutom att tänka, är just att hålla föredrag. Själva laborationen (Åskledaren) var trevlig. Givetvis fick vi oxo den laboration vi ville, så det underlättade ju trivseln markant.
    ---
    Bra med muntligt föredrag


  18. Bedöm hur lång tid du lägger ner på laboration 4 (inklusive rapport/föredrag):

    1. 6% (2 st) Mindre än 10 tim.
    2. 38% (12 st) 10-17 tim.
    3. 31% (10 st) 18-25 tim.
    4. 22% (7 st) Mer än 25 tim.

    Synpunkter på laboration 4 och rapporten/föredraget:

    Vi hade metallröret, som tur var skulle vi inte hålla föredrag om den, för det hade nog varit svårt att göra ett sådant roligt. Som rapportskrivningslabb är den dock OK.
    ---
    Angående Naturen, växter, möss och ormar: Trevlig labb, men den hade varit roligare om det funnits några riktigt avvikande, kaotiska lösningar. Det är lite "upptäcktsresa" över att trimma in koefficienterna för att få fram det fulaste monstret. Kan ni inte gå upp till L.Svensson och be att få ett riktigt matematiskt zoo att leta i? När vi nu ändå håller på med ickelinjära DE.
    ---
    Det var svårt att veta vad en "Ingenjörsmässig" rapport egentligen betydde. Det gjorde att den tog lite väl lång tid i förhållande till programmet.
    ---
    En verkligt trevlig uppgift. Det var ett sant nöje att skriva rapporten på denna laboration. Nöjet förutsätter givetvis att man valt rätt uppgift. Trevligt att rapporten inte behövde vara enormt politiskt korrekt som i så många andra labkurser. Underlättar bara läsningen och ökar intresset hos läsaren.


  19. Var någon/några av laborationerna mer givande än de övriga? (Du kan kryssa för flera alternativ.)

    1. 13% (4 st) Laboration 1
    2. 22% (7 st) Laboration 2
    3. 34% (11 st) Laboration 3
    4. 44% (14 st) Laboration 4

    Kommentarer:

    Labbarna är det kursmoment som ger mest. Dessa var utmärkta.
    ---
    Lab3: Splinebilen, var för lik tidigare spline-labbande.
    ---
    Dessa två byggde på tidigare kunskaper som vi tillskansatt oss i lab1 och 2. De var mindre styrda. De två första laborationerna behövs för att kunna klara lab 3 och 4.
    ---
    Det var lite för lätt att bara skriva av kompendiet i lab 1 & 2.
    ---
    På lab 3 och 4 tvingades man gå in på djupet i uppgiften. För att klara lab 1 och 2 krävdes inte mycket och man lärde sig inte så mycket heller. Allt jag kan nu lärde jag mig när jag pluggade till tentan veckan innan och när vi gjorde lab 3 o 4. I och för sig tog inte lab 1 o 2 så lång tid, så de var kanske bra i alla fall, så man kom in i ämnet liksom.
    ---
    lab 3 och 4 är roligare och mer verkliga exempel
    ---
    Uppgifterna med numerisk integrering var kul, med tanke på att man uppenbarligen bräknar arean under grafen. Det känns inte som att man gör det när man håller på med primitiv funktionen.
    ---
    Hur skall man minnas det. 1 och 2 var naturligtvis "viktigast", 3 och fyra var ju bara tillämpning på det man hade lärt sig.
    ---
    Lab 2 var viktigast för att kunna lösa numeriska problem i framtiden. Lab 4 var inte märkvärdig, men presentationen var mycket givande.
    ---
    Åskledaren innehöll så få direktiv att den blev självständig. Mycket bra tyckte jag. Men ni kunde nog be om en del slutsater och fysikaliska betraktelser i modellen efter en så stor labb.
    ---
    Uppgifter som är friare och mindre bruksanvisningsbetonade känns mer givande. Vidare är verklighetsanknytning ett trevligt inslag. Foljdaktligen var labb 3 0ch 4 roligare än de övriga
    ---
    Uppgifter ska gärna vara sådana att man själv kan hitta på följduppgifter, för att på så sätt få prova på egna ideer.
    ---
    Vi sysslade med laborationen "Åskledaren". Den var väldigt givande inte minst pga att den var så fysikalisk. Jag känner mig väldigt stolt över att jag nu vet hur en åskledare fungerar in- och utvändigt. Den var lagom småknepig. I uppgiften ingick nästan alla metoder man kunde tänka sig (utom diffekvationer förstås).
    ---
    "Större" uppgifter där man lättare kunde motivera sig att göra ett bra jobb
    ---
    Föredrag är nyttiga moment!


  20. Hur tycker du att tentan speglade kursinnehållet?

    1. 3% (1 st) Mycket bra.
    2. 63% (20 st) Bra.
    3. 25% (8 st) Hyfsat.
    4. 6% (2 st) Mindre bra.
    5. 0% (0 st) Dåligt.
    6. 0% (0 st) Tentade inte.

    Kommentarer:

    Den största svårigheten med talen var att förstå hur man skulle gå tillväga. När man man bestämt sig för en metod var det ganska enkelt.
    ---
    Uppgift 1: Vi har inte gått igenom lösningsmetod för underbestämda problem och hur en jämn fkn kan underlätta lösningen. Annars var tentan bra. Ett plus för de humoristiska inslagen.
    ---
    För många matematiska trick innan de nummeriska beräkningarna kunde tillämpas
    ---
    Dubbelt så svår som extentorna men rättningen verkar ju ändå anpassas så att 80% blir godkända
    ---
    De som var svårt på denna tenta var inte de numeriska problemen, utan de mer matematiska som hur en jämn funktion ser ut m.m.
    ---
    Sista uppgiften var svor (ord.tenta).
    ---
    Lite stressigt med tid bara. Hann inte med en del uppgifter. Fick skrivkramp. Onödigt skrivande? Vad vet jag.


  21. Hur många andra kurser har du läst parallellt med den här kursen (i period 3)?

    1. 0% (0 st) En.
    2. 3% (1 st) Två.
    3. 63% (20 st) Tre.
    4. 34% (11 st) Fyra eller fler.


  22. Hur stor del av din totala studietid under period 3 har du ägnat åt den här kursen?

    1. 6% (2 st) Mindre än 15%.
    2. 44% (14 st) 15-30%.
    3. 31% (10 st) 30-50%.
    4. 16% (5 st) 50-70%.
    5. 3% (1 st) Mer än 70%.


  23. Vad tycker du om kursuppläggningen med tentamen före de sista laborationerna?

    1. 6% (2 st) Mycket bra.
    2. 38% (12 st) Bra.
    3. 31% (10 st) Acceptabelt.
    4. 19% (6 st) Mindre bra.
    5. 6% (2 st) Dåligt.

    Kommentarer:

    Matlabprogrammering lär man sig framförallt under lab3-4. Man är således inte helt i slag vid tentan
    ---
    Paradox. Efter tentan kan man mycket och kan göra labbarna snabbt. När man gör labbar lär man sig mycket och kan skriva bra på tentan. Eftersom betyget viktas ihop spelar det ingen roll.
    ---
    Om rapport och föredrag verkligen måste vara med och betygsättas så är det väl bäst som det är, men varför inte ha de före och så ger de bonus till tentan istället? Hur kan man betygsätta något som man inte gjort minsta ansträngning att lära ut? Tänk om man kom till tentan utan att ha fått någon undervisning eller någon kursbok! Detta är samma sak ju. Speciellt som både föredraget och rapporten var för sig väger lika tungt som tentan.
    ---
    Jag tycker att det var skönt att slippa hålla på med de sista labbarna i värsta tentastressen sista veckan.
    ---
    Efter tentan hade man behövt kunna koncentrera sig på att komma ikapp i de andra ämnena. Nu var man tvungen att göra labben istället. De andra ämnena fick då lida
    ---
    Jag gjorde alla labbar innan tentan. (dvs all kod, ej rapporten) Det känns mer givande att programera innan tentan då behöfs övningen mest.
    ---
    Bättre än att ha fyra tentor i sommar.
    ---
    Helt OK kursuppläggning. Det blir inte så stressigt med att göra klart laborationer i detta fall.
    ---
    Laborationer är ett enkelt sätt att lära in saker och på det viset få kunskaperna "gratis" till tentan, därför kostar det mer tid totalt sett när laborationerna låg efter tentan.


  24. Kursen är på 4p (2p för tentan och 2p för laborationskursen). Vad tycker du om det jämfört med andra kursers poängantal?

    1. 69% (22 st) Lagom med 4p.
    2. 25% (8 st) Borde vara 5p.
    3. 3% (1 st) Borde vara 6p.
    4. 3% (1 st) 4p är för mycket.


  25. Ytterligare kommentarer om kursen:

    Lab1 och lab2 tog för mycket tid i anspråk. Särskilt delarna där man var tvungen att göra två identiska uppgifter för de båda personerna var irriterande.
    ---
    Personligen tycker jag att denna kurs hör till de roligaste kurserna som jag hittills läst. Gerd mycket bra som föreläsare och övningsassistent.
    ---
    Man borde få ut lab3-4 betydligt tidigare. Faktum är att som jag ser skulle man kunna trycka in dessa i period 3 om man stryker rapporten (d.v.s 3 redovisningar 1 föredrag).
    ---
    Denna kurs är en av de roligare som jag har läst. Det beror antagligen till stor del på att föreläsaren och övningsledarna har varit bra förberedda samt trevliga och hjälpsamma.
    ---
    Kursen borde vara minst 10p stor och omfatta ett par seriösa, självständiga och intressanta (helst roliga också) simuleringar av fysikaliska eller tekniska förlopp. Det är sånt man borde lära sig tidigt på KTH.
    ---
    Den teoretiska delen av kursen är lätt, men labbar och rapport etc. tar (som alltid) mycket tid.
    ---
    En trevlig och berikande kurs. Trevligt att läsa om någonting som man kommer att ha relativt stor användning för i framtiden, inte minst i andra kurser.
    ---
    Sammanfattningsvis: Intressant och viktigt ämne, För stor vikt(betygsmässigt) på redovisningen av lab 3 & 4. Man lärde sig mycket på lab 3 och 4. Dåligt att läsa så många kurser (4) samtidigt, då nummen lätt glömdes bort. För lite genomgång om felskattning, och orimligt mycket om bezierkurvor.
    ---
    Rolig kurs. Kommer nog att läsa mer numme.


gerd@nada.kth.se

Denna sammanställning har genererats med ACE.