Nada


-----

Kursanalys för 2D1210, Numeriska metoder grundkurs I för K2, 4p

Mål

Numeriska metoder är ett verktyg som kan användas inom andra områden. Kursens mål är att ge kunskap om och vana i att hantera ett antal grundläggande numeriska metoder. Detta inkluderar att kunna hantera några av de färdiga rutiner som finns. Man skall kunna dela upp sitt ursprungliga problem i väldefinierade delar, lagom så att man kan lösa dem med kursens metoder. Vi lär oss också att känna igen de fall som kräver lite speciell förbehandling av problemet och de sällsynta fall då mer avancerade metoder behövs, metoder som ligger utanför denna kurs.

Kursupplägg och lärare

Kursen gavs under period 2-3, höstterminen 2004/vårterminen 2005. Kursledare och föreläsare var Ninni Carlsund, NADA. Undervisningen var uppdelad till 10 föreläsningar, 9 salsövningar och 8 terminalövningar (om vardera 2 timmar). Ingen del av undervisningen är obligatorisk. Vid sals- och terminalövningarna var vi uppdelade i fyra grupper, övningsledare var Ninni Carlsund och Örjan Svensson. Vid terminalövningarna fanns dessutom ofta extrahandledare, framför allt Reynir Levi Gudmunsson, Andreas Atle, Per-Olov Åsén, Joakim Möller och Henrik Olsson.

Kurskrav och examination

Kursen är uppdelad i en labbkurs och en tentamen. Labbkursen innehåller 4 laborationer. Varje laboration har en muntlig och en skriftlig del. En lab redovisas genom ett miniseminarium och en annan med en skriftlig teknisk rapport. De tre studiemomenten i kursen är godkänd Lab1+2 (=1 studiepoäng), godkänd Lab3+4 (=1 studiepoäng) och godkänd tentamen (=2 studiepoäng). Tentamen är på tre timmar, helt utan hjälpmedel, och redovisar dels teoretisk färdighet dels praktiskt tillämpning av de olika metoderna.

Kurslitteratur

Vi använde "Grunderna i numeriska metoder" av Peter Pohl (kallad GNM), "Exempelsamling i numeriska metoder" av Lennart Edsberg m.fl. (kallad EXS), "Numeriska algoritmer med Matlab" av Gerd Eriksson (kallad NAM) samt häftet "Användarhandledning för Matlab version 6, på Nada, KTH". Kurslitteraturen har av de flesta ansetts som hyfsad eller bra.

Siffror och statistik

Antal registrerade:  59
Antal aktiva:        50 (dvs gjort minst en laboration).

Av ovanstående 59 personer gick endast 36 upp på ordinarie-tentamen 050309,
och hela 27 på första omtentan 050402 (påskperioden).

Status  050320 (dvs efter första tentatillfället)
Godkänd tentamen:       15      30%     (2p)

Status  050417 (dvs efter första omtentatillfället)

Godkänd tentamen:       30      60%     (2p)
Godkänd Lab 1-2 :       36      72%     (1p) 
Godkänd Lab 3-4 :       35      70%     (1p) 
Total poängproduktion: 131      66%     (4p x 50 = 200p)
Helt klara med kursen:  19      38%     


En väldigt låg klarandeprocent! Som vanligt nu på senare år är det relativt få som går upp på ordinarietentan, i år endast 60% av kursdeltagarna! Resultatet på tentan var bättre än vanligt, men om man räknar alla dem som inte gick upp som U är resultatet mycket dåligt. Detta kan bero på belastningen under studieperioden och tre avslutande tentor i tentaperioden. Många har sparat laborationer till period fyra, och därmed kankse också tentan.

En annan sak som kan påverka statistiken är att kursen går över två terminier. Några som följde kursen under höstterminen har inte kunnat fortsätta under vårterminen. Exempelvis är det 36 personer som är godkända på första delen av labbarna, 35 som är klara med andra delen av labbarna, men bara 29 som har gjort båda delarna.

Ovanligt många denna kursomgång har redovisat laborationer efter ordinarietentan i mars 2005, dvs nu i läsperiod 4. Normalt brukar de flesta redovisa på ordinarie tid (detta inträffade även förra året).

Förändringar inför denna kursomgång

Denna kursomgång samläses inte med L-programmet, vilket gjordes tidigare. Kursens tyngdpunkt har flyttats lite från överbestämda system mot differentialekvationer.

Belastning, förkunskaper och kursinnehåll

Labbarna har ansetts tunga (som vanligt) men i och med det låga kursdeltagarantalet har det varit lätt att få hjälp.

Förkunskaperna i matematik har ansetts och upplevts som tillräckliga. Förkunskaperna i programmeringsteknik har varit OK. Slingor och funktioner med parametrar har ansetts som mycket svåra att skriva, vilket leder till väldigt långa datorprogram som därmed blir svårrättade.

Inför nästa år

Kursen ges inte nästa år.

Mitt intryck av kursen

Är att labbarna har gått trögt, framför allt lab 3 och 4. Det berodde till viss del på administrativa problem. Jag har också i år fått mycket fler grundläggande frågor utanför schemalagd undervisningstid än tidigare år.

Enkät och kursutvärdering

N personer har svarat på kursenkäten i slutet av kursen. Den har varit i antingen pappers eller datorform.

^ Upp till K2-kursens hemsida.


Sidansvarig: <ninni@nada.kth.se>
Senast ändrad 11 juli 2005
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>