next up previous
Next: About this document

GRU-gruppens möte 1996-09-02

Närvarande: Bengt(vid tangentbordet), Stefan, Kerstin, Caroline(med penna), Jonas Salling

Vi försökte göra en inventering av arbetsuppgifter för 96/97. Inventeringen blev samtidigt en inledande diskussion på flera av punkterna, så tiden räckte inte riktigt för den inventering jag hade hoppats på. Gruppen uppmanas därför att skriftligen lämna förslag till ytterligare arbetspunkter. Jag kommer att sammanställa dessa förslag och i samråd sovra bland dem och välja ämnen för fortsatt arbete. Gruppen förmodade att kvalitetsdagen den 27/9 skulle initiera ytterligare arbete för GRU-gruppen. Förmodligen kommer numerikernas internatsträff 20/9-21/9 också att ge uppslag till arbetspunkter.

Nästa möte: 1/10 kl 11.15 i vårt vanliga rum

Vi gick igenom en lista av punkter som Joacim Halen sammanställt till mötet. Nedan följer den sammanställningen med kommentarer från gruppen.

  1. Hur göra arbetsbelastningsmätningar på elever? Kerstin är med i central grupp för detta. Det kommer att göras en mätning i slutet av period 1 / början av period 2 i år. Det är på Inda:n det är problem; på E har eleverna negativa åsikter, på F ligger problemet mest i att det är en annan fakultet. Stefan: på alla Nadas kurser ska vi fråga studenterna hur mycket arbete de lägger ned (både vid labredovisningar och vid kursutvärderingar). Detta görs redan idag för nästan alla våra kurser. Ingen åtgärd från GRU-gruppen.

  2. Ytterligare direktiv för kursanalyser. Här är det bl.a. viktigt med en formell återkoppling till eleverna. Kommande punkt för arbete i GRU-gruppen.

  3. Enhetliga anvisningar för programdokumentation? Jonas M använder detta på åk 3 på sin SU-kurs. Här följde omfattande diskussioner. Det grundläggande problemet tycks vara att olika lärare (kursledare, övningsassistenter, handledare som tar emot redovisningar) har olika normer för bl.a. vilken dokumentation som krävs. Troligen är det mycket svårt att enas om enhetliga regler mellan olika kurser, men det är säkert fruktbart att vid lärarmöte diskutera och formulera några grundläggande gemensamma regler. Inom en kurs bör kursledaren försöka upprätthålla enhetlig behandling av labredovisningar. Kursledarens roll som arbetsledare för arbetet med en kursomgång är viktig. Denna punkt är i första hand ett problem i datalogikurserna. Punkt för diskussion på lärarmöte för datalogilärare, kanske också vid lärarmöte för numeriklärare

  4. Registrera underkända labbar i RES? Hänger samman med föregående punkt. Elever som underkänns av en lärare försöker med en annan och kan godkännas. Detta tycks vara ett problem särskilt för sena redovisningar, sådana som kommer ett halvår eller mer efter kursens slut. Om underkända försök till redovisningar bokförs i RES kan sådan elever hänvisas till kursledaren eller annan mer erfaren person vid sina följande försök till redovisning. Punkt för diskussion på lärarmöte

  5. Lärarfortbildning; pedagogisk och annan. Två böcker om högskolepedagogik ska refereras på lärarmöte. Kommande punkt för arbete i GRU-gruppen.

  6. Instruktion till labassistenter om hur elever bör behandlas. I flera kurser finns kurs för labassistenter, i dessa kan även etikettsregler läras ut. Vid MIT finns skrivna etikettsregler. Kommande punkt för arbete i GRU-gruppen. Inhämta och distribuera information

  7. Röda tråden. Skälet till varför en kurs finns bör anges i dess studieplan. Att se sin egen kurs, som en del av en helhet, d.v.s. undersöka vilka relevanta förkunskaper eleverna har (bör ha) och i vilka kommande kurser de kommer att ha nytta av specifika kunskaper från aktuell kurs kan ingå i GRU-gruppens direktiv till kursanalyser.

  8. Genomströmningslistor? ref till Kursanalyser

  9. Överboka salar för att bemöta höga antagningstal (överintag)? Ingen åtgärd från gruppen

  10. Rekrytering av mer erfarna elever som assar? Doktorander? Kan löneläget vara ett problem vid rekrytering av labassar? D-teknologer påstås ha mer välbetalda extraknäck parallellt med studierna. Kan ev. karriärväg för lab- och ö-assar (ökad lön efter ökande kunskap och erfarenheter) vara fruktbart. Troligen ej, teknologer bör ta examen, och får då bättre betalt om de fortsätter att undervisa! Liten punkt på kommande GRU-möte: Kalle berättar om läget

Ingrid kompletterar med följande förslag till diskussionspunkter:

  1. Inventering av behov av medel för särskilda satsningar (sånt som kostar pengar). KTH utlyser ibland medel för särskilda satsningar, ofta med kort varsel. Om vi har beredskap för sådana möjligheter ligger vi bra till!

  2. Kursrotation. Den praxis som utvecklats på institutionen att en lärare undervisar samma kurs år efter år har såväl positiva som negativa konsekvenser. Hur förändra utan att förlora det som är bra idag.

  3. Internationalisering

  4. Gemensam kursbemanning?

  5. Mål för studentservice?




next up previous
Next: About this document



Bengt Lindberg
Tue Sep 10 15:16:56 MET DST 1996